sorg och tomhet efter avslag

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hela familjen har förberett sig på att få ytterligare familjemedlem. Det verkade vara så gott som klart men då valde soc en annan familj. :cry:
Det ryms många känslor, bevikelse, en viss sorg, omställning igen...

Till viss del är det som ett missfall. Förhoppningar, förberedelser som bara rinner ut i tomhet...

Man kanske tänka som så att det går fler tåg, men i våra trakter söks det inte alltför många familjehem.

Jag tröstar mig med att det förmodligen inte var meningen, samtidigt som jag känner "Oj vad soc missade!"

Sedan finns alltid känslan av "vad är det för fel på oss...".

Fast mest av allt är jag nog mest ledsen, tom och nedstämd. :cry:
 
Skickar en styrke kram till Er!

Det var säkert inte meningen, soc missade en toppenfamilj!
Men hoppas ändå att barnen fick det bra ändå*L

Kram C
 
Ja det är så himla tråkigt när det blir så där. Vet precis hur du känner det då vi oxå vi 2 tillfällen "blivit av med" tilltänkt placering.

Hoppas att det vänder och att ni får en placering snart.
kram

mika sa:
Hela familjen har förberett sig på att få ytterligare familjemedlem. Det verkade vara så gott som klart men då valde soc en annan familj. :cry:
Det ryms många känslor, bevikelse, en viss sorg, omställning igen...

Till viss del är det som ett missfall. Förhoppningar, förberedelser som bara rinner ut i tomhet...

Man kanske tänka som så att det går fler tåg, men i våra trakter söks det inte alltför många familjehem.

Jag tröstar mig med att det förmodligen inte var meningen, samtidigt som jag känner "Oj vad soc missade!"

Sedan finns alltid känslan av "vad är det för fel på oss...".

Fast mest av allt är jag nog mest ledsen, tom och nedstämd. :cry:
 
Förstår så väl hur du/ni känner det, vi hör oxå till de som varit i samma situation, så jag tror mig veta vad ni går igenom, man blir så oerhört besviken även fast man vet att inget är färdigt förrän det är klart. :bounce:

Vi väntade totalt från det att vi anmält vårt intresse i 2 år och har nyss fått vår plac och nu i efterhand tänker jag att det nog inte va meningen med de andra "tilltänkta" för det va nog den här :angel: som va "vår", men som sagt, jag förstår er så väl, kanske inte mycket till tröst men...

Hoppas verkligen inte ni ska behöva vänta så länge till, lycka till, håller tummarna för er!

Kram
 
Förstår precis hur det känns!
Man vill inget hellre än hjälpa till och så blir man "ratad"...........
Känns ännu mer hopplöst när man väntat längre på sällsynta uppdrag.....

Vi är fler i samma situation!

Ge inte upp, plötsligt händer det...........................
 
Men hur kan soc backa ur/välja en annan familj. Ni hade väl tedan fått reda på om barnet, Eller????

Jag tycker ni ska gå via en organisation. Då är allt klart när man får ett erbjudande. vi är mycket nöjda med vår organisation.
 
Ja, vad ska jag säga?! Hade vi fått "reda på om barnet". Ja, så till vida att det var ett LVU-uppdrag och att det vara ganska bråttom att finna en familj. Vi frågade om det var fler familjer som var aktuella. Svaret var lite undvikande (kan jag tänka i efterhand) då de svarade att det var inte så lätt att finna familjer som hade möjlighet att ta detta speciella uppdrag. Vi var alltså tilltänkta för just detta barn. Det gjordes snabbt en Kälvestensintervju och soc verkade positiva till oss och vårt hem och vi fick ingen känsla av att vi inte var lämpliga till just detta uppdrag.

Tankarna blir naturligtvis att vi inte är lämpliga som familjehem. Även om de säger sig ha funnit en familj som bättre passar barnets behov (matchning) så har jag svårt att känna att detta riktigt stämmer. Kanske låter det imbecillt för vi som familj känner verkligen att barnet och våra möjligheter att ge det barnet behöver verkligen stämmer ihop.

Alltså måste det vara något soc upptäckte eller fick en känsla av som gjorde att vi inte riktigt passade barnet. Just nu vill jag nog gå vidare med detta för jag vill höra från soc viket intryck de verkligen fått av oss. Ger vi ett intryck som är helt fjärran ifrån det vi som familj är?!? :?

Att göra en djupintervju är speciellt och lite nervöst. Verkar man flamsig, oseriös, för skämtsam, ta för lätt på vissa saker, borde vi ta fasta på andra saker, verkar vi inte vara nog engagerade, ha nog plats, inte för kärleksfulla, blir barnen i familjen nog sedda, har vi inte det så bra och tryggt som vi vill tro, fungerar inte vårt äktenskap normalt...

Ja, mina tankar och frågor är många och därför kommer jag att vara angelägen denna gång om att få respons tillbaka från soc. Vi räknas bland andra och i vårt samhälle som engagerade - både inom jobb och i våra barn. Vi är lyckliga nog att ha barn som fungerar bra både socialt och i skolan. Ja, vi tycker att vi ändå klarat av saker och ting i livet, både upp och nedgång så...vad är det som är konstigt eller inte nog bra?

Kanske tycker ni att jag tar detta lite väl stort men jag vill verkligen ha reda på soc intryck av oss. Känns som viktigt för att gå vidare.

Sedan vill jag bara tacka er för era tröstande och uppmuntrande ord. De värmer!
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp