SYSKON som säras.

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
T

Trygga Rekan

Varför särar man på syskon?
Ett erbjudande om barn till vår familj ( vi har barn) visade sig att det fanns ett syskon.....som skulle placeras på annat håll.

varför gör man så.

Vi har erbjudit oss att ta emot båda men ej fått respons.
 
Trygga Rekan sa:
Varför särar man på syskon?
Ett erbjudande om barn till vår familj ( vi har barn) visade sig att det fanns ett syskon.....som skulle placeras på annat håll.

varför gör man så.

Vi har erbjudit oss att ta emot båda men ej fått respons.
Klicka för att se resterande...


Jättetrist när det blir så här. Jag tygger att det är barnens rättighet att få växa upp med ett syskon. Är det då ett helsyskon tycker jag att det ska prioriteras. Då har de en trygghet kvar. De har det ju tufft som de har det. Eller har de inte. Tycker hela tiden man hör att barn som placeras alltid lever med otryggheten.

Vi har också påtalat för vår kommun att den dag vår lille får helsyskon vill vi tillfrågas först. Vår fam.sekr tycker det är ok...men vad säger socsekr. Jo, att det inte så enkelt....

Hmmm.....

Stå på er....kanske ni ska vända er till nästa instans?? För barnens skull....jag vet att jag kommer att vända på varje sten den dag det blir aktuellt här....

Lycka till...ska tänka på er!!
 
KAN även vara på det hållet att det för BARNENS skull är bäst att dela på dem. Om placeringen är p g a barnets egna behov kanske syskonet inte har samma................
Ja, det kan finnas många anledningar att dela på syskon.
Vi har faktiskt diskuterat det ang "våra barn" då den ena tar så enormt mycket utrymme att syskonet skulle få sina behov bättre tillgodosedda på egen hand, alltså skild från syskonet.

INGET är enkelt ELLER självklart, svart eller vitt när det gäller våra lånebarn.....................
 
Har faktiskt varit med och särat syskon,för bådas bästa.
Barnen fungerade inte ihop,ena blev lidande.
Började skola in båda men såg snabbt att det inte bra.
Nu i efterhand ser alla berörda att det var det bästa vi kunde göra även släktingar till barnen som i början var i mot det.
Syskon är i många mån bra men inte alltid det bästa.
vi ser till att syskonen träffas men kan i ärlighetens namn se att ännu finns inte några behov.
Vår placering tycker träffarna bara är jobbiga,då denne är så utsatt.
Vad jag vet placerar man nästan alltid syskonen tillsammans om det inte finns särskilda skäl att dela,och det finns det nog i erat fall.
 
Varför förklarar inte familjehemssekreteraren inte varför???

det borde vara viktigt att ALLA drar åt samma håll och tycker att det är bäst för barnet.
 
DET däremot är en helt annan sak!
Ska ni ta emot det ena syskonet så kräv att få veta just med motiveringen att ni måste kunna förklara när det kommer frågor. Att alla ska tycka att det är bäst kanske är att ta i men man kan få en förståelse för varför det är som det är.
Och då också kunna samarbeta mot gemensamma mål!
 
Trygga Rekan sa:
Varför förklarar inte familjehemssekreteraren inte varför???

det borde vara viktigt att ALLA drar åt samma håll och tycker att det är bäst för barnet.
Klicka för att se resterande...


Kan hålla med dig om varför fam.sekr inte berättar. Vi ska ju alla dra åt samma håll.

Jag tänkte inte på aspekterna att det var för barnets bästa att dela. Såg bara till våran egna plac.

Men självklart finns det olika skäl till att barnen säras. Och ska så göras om det är till barnets bästa. Dock inte bara för särandets skull....
 
Det är ingen biologisk mamma el pappa som frivilligt går med på att sätta sina barn hos en familj som redan har "tagit" deras första barn, inte många iallafall.

Även om det är en Sol el Lvu placering, så gör dom det som är lättats för framtida jobb med den biologiska familjen.

Min tankar

Ingrid
 
Jag kan mycket väl första att man särar på syskon.
Som i mitt fall där "vårt barn" har 7 syskon...... åtminstone 5 har speciella behov och diagnoser......
Så att man särat på alla dessa (utom dom 2 minsta) tycker jag ialla fall är solklart.
Skulle aldrig funkat att EN familj skulle ta på sig flera av dessa barn...... ingen skulle orka i längden 8)
 
Vi har en syskontrio placerad här hos oss.Alla är omplacerade och vid första placeringen delade man på dom 2+1.....Just för att man inte riktigt visste vilka speciella behov barnen hade. :?

Nu fick vi först dom två och senare även nr 3.....Och med facit i hand är jag nu jättekluven till vad som egentligen är rätt!!!??? :?

Dom 2 är jättetighta och formligen avgudar nr 3....som har så speciella behov att relationen haltar.Det känns som rätt att dom får växa upp tillsammans samtidigt som vi inte riktigt klarar av att räcka till för 3 mycket olika speciella behov......Ett problem är att ju större dom blir desto svårare blir det!...Små barn små bekymmer ni vet...... :angel

Tursamt har vi ett underbart soc.....och väntar nu på hjälp....för det kräver faktiskt en hel del extra!!!! :angel:
 
Har tyvärr upptäckt att soc inte alltid är på samma plan som en själv.
Jag anser att ju mer jag vet, ju mer kan jag ha förståelse och hjälpa.
Vår soc tycks tro att ju mindre man vet desto bättre.
Vi har fått pressa dem på information, även fått fråga släktingar,som själva är upprörda över att vi inget fått veta.
Jag kanske är gnällig men jag har inget förtroende för våra soc tanter,riktiga mesproppar som inte vågar ställa några krav....mamman måste ju få bestämma något...va barnen är ju LVU placerade,har mamman något att säga till om!!!!!!
 
sippan sa:
Har tyvärr upptäckt att soc inte alltid är på samma plan som en själv.
Jag anser att ju mer jag vet, ju mer kan jag ha förståelse och hjälpa.
Vår soc tycks tro att ju mindre man vet desto bättre.
Vi har fått pressa dem på information, även fått fråga släktingar,som själva är upprörda över att vi inget fått veta.
Jag kanske är gnällig men jag har inget förtroende för våra soc tanter,riktiga mesproppar som inte vågar ställa några krav....mamman måste ju få bestämma något...va barnen är ju LVU placerade,har mamman något att säga till om!!!!!!
Klicka för att se resterande...

Håller med dig......
 
Tråkigt med syskon som säras.
Vi är pågång att ta emot tre st syskon och har fått reda på att det är ganska ovanligt att folk vill ta emot fler än två.
Det kan ju finnas problematik som gör att inte alla kan placeras på samma ställe men där borde soc gå in och ordna så att syskonen bor i närheten av varandra så att man kan ha en bra kontakt, på barnen och familjehemens villkor 8)
 
För att barn ska bli placerade i familjehem behövs rätt stora problem i familjen.
Ofta är barnen så skadade att de behöver läkas ihop i en familj som har så mycket kraft över att de kan satsa helhjärtat på just det barnet.
För att räcka till även för ett syskon till ett sådant barn behövs mer än vad ett vanligt familjehem i regel kan erbjuda.

Jag är väldigt tveksam till att sätta syskon från samma familj tillsammans om det inte är så att de har någorlunda normal bakgrund förstås.
Finns det andra barn i familjehemmet tror jag att risken är stor att det hela havererar om man försöker räcka till för ett syskonpar också.
När vi tog emot vårt syskonpar så fick vår bioson då 18 år flytta till sina morföräldrar eftersom det inte fanns en gnutta tid över till honom. Han har ett handikapp som kräver en del omsorg som vi inte längre kunde ge då.
Men inte alla har ju möjligheten att flytta bort sina biobarn för att det kommer ett syskonpar!

När mina föräldrar var jourfamilj fick jag se en hel del och en gång bodde där en hel klunga av syskon. Alla placerades i olika familjehem och jag förstår varför. Har man inte FÅTT NÅGONTING i sitt liv så vill man inte dela det gottiga man får i familjehemmet med sina syskon. Det finns inte utrymme till att dela då. Man behöver ALLT!!!
Att träffa sina biologsyskon är viktigt och från mina föräldrar fick de med sig rådet att ordna syskonträffar så ofta de kunde och det rådet har de också följt.

Tolmia
 
Tolmia sa:
För att barn ska bli placerade i familjehem behövs rätt stora problem i familjen.
Ofta är barnen så skadade att de behöver läkas ihop i en familj som har så mycket kraft över att de kan satsa helhjärtat på just det barnet.
För att räcka till även för ett syskon till ett sådant barn behövs mer än vad ett vanligt familjehem i regel kan erbjuda.

Jag är väldigt tveksam till att sätta syskon från samma familj tillsammans om det inte är så att de har någorlunda normal bakgrund förstås.
Finns det andra barn i familjehemmet tror jag att risken är stor att det hela havererar om man försöker räcka till för ett syskonpar också.
När vi tog emot vårt syskonpar så fick vår bioson då 18 år flytta till sina morföräldrar eftersom det inte fanns en gnutta tid över till honom. Han har ett handikapp som kräver en del omsorg som vi inte längre kunde ge då.
Men inte alla har ju möjligheten att flytta bort sina biobarn för att det kommer ett syskonpar!

När mina föräldrar var jourfamilj fick jag se en hel del och en gång bodde där en hel klunga av syskon. Alla placerades i olika familjehem och jag förstår varför. Har man inte FÅTT NÅGONTING i sitt liv så vill man inte dela det gottiga man får i familjehemmet med sina syskon. Det finns inte utrymme till att dela då. Man behöver ALLT!!!
Att träffa sina biologsyskon är viktigt och från mina föräldrar fick de med sig rådet att ordna syskonträffar så ofta de kunde och det rådet har de också följt.

Tolmia
Klicka för att se resterande...


Det är ju inte meningen att biobarnen ska flyttas på. Hade jag inte för allt smör i Småland gjort. Hur skulle de känna sig? Mina barn hade aldrig accepterat det. Nu är de fullt friska och man kan prata med dem, men de hade aldrig förlåtit mig om jag flyttade nån av dem till mormor.

Nu är det inte aktuellt än för oss med fler plac. men den dagen kommer och då hoppas jag att vi alla är överrens.
 
Jag tror att vi kan konstatera att vi har väldigt olika åsikter och erfarenheter men min ståndpunkt är att syskon är viktiga..
 
Vi har erfarenhet av både syskon som särats - en bor här och en i ett annat familjehem - och där det varit jättebra för båda och där dom har en bra syskonrelation i alla fall.
Sen har vi ett syskonpar hos oss där det hade varit döden framför allt för den äldre om dom särats. Där finns inga större problem med barnen vilket ju gjort att det funkat bra. de barnen har nu fått ett biologiskt helsyskon som ev ska placeras och där föräldrarna nog helst ser att barnet skulle komma till oss men vi har inte möjlighet nu. Vi har aldrig inlåtit oss i konflikter med de biologföräldrarna vilket gör att de har förtroende för oss trots att vi har deras barn.

Summan av kardemumman är att det alltid måste vara barnens behov om styr - och då är det ibland bättre att sära och ibland bättre att inte sära på dom.

C
 
Hej!
Vi har det största barnet i en skara av tre syskon och det har fungerat väldigt bra. Vi har sett till att syskonen får träffas vid umgängen o även någon gång där imellan. Två av barnen har en väldigt fin kontakt :angel:
De träffas på lov o annat tyvärr bor dom en bit ifrån varandra idag men efter 8 år så har dom en syskon relation på sitt sätt. Dom står varandra ändå väldigt nära trots allt.

När det gäller denna syskon skaran så skulle det aldrig ha fungerat med ett o samma hem. Två av barna är "speciella" och kräver en hel del fast på olika sätt.
BArnen hade så mycket att ta igen efter som det saknades så mycket i hemmet. Trots att de var små då så var missären total.
Som sagt det kan gå väldigt bra med en delning av en syskonskara- men det kräver ju en del av familjehemmet.
Syskonen är väldigt viktiga. :wink:
Ha det!
 
Vi ska som sagt ta emot tre syskon och där deras äldre syskon inte går att placera hos oss så jag har stor förståelse för detta om vad som är bäst för barnen men ibland är det så att syskon säras pga att det är få som kan ta emot så många på engång.
Det är ledsamt.
 
I vårt fall så var placeringen pga mammans problem. idag borde vi ju komma igång med utredning tidigt i barns liv. Barnen går ju på dagis BVC etc så förhoppningsvis ska den skada de lider i ett taskigt hem inte gått så långt.

Man kan väl skola in syskon en och en så hinner familjehemmet se barnens behov och lära känna dem. De flesta bor ju i jourhem innan varaktiga placeringen.

För det värker i mig att sära syskon....även om de inte vill dela på det goda. Det är väl just sådant som vi familjehem ska tampas med. Dessa barn som i regel har så dåliga nätverk borde ALLA parter jobba för att behålla de relationer de har..även om relationen inte är så bra med syskonen. de är de ju inte alltid mellan biobarnen heller.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp