syskonbråk

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Vår placerade är så envis , vill ha igång bråk , måste knuffas eller peta på något syskon när h*n går förbi. Angriper man problemet med att säga sluta , gör inte så kan man förvänta sig ett utbrott. Avleder jag istället med att ge en kram eller "låtsasbrotta" ner barnet på golvet går det över fortare , är detta rätt eller ?
Frågan är nu : är det ännu mer närhet, kroppskontakt vårt barn behöver, vi har tillbringat åtskilliga timmar med att bara gosa, busa och mysa men det kanske inte räcker .
Det sägs ju att närkontakt ,gosande osv. när man är spädbarn är så viktig .Är det detta vårt barn fortfarande lider av eller ? :roll:
Söker hela tiden efter lösningar på problemet
Ideer mottages tacksamt
Vårt barn är i yngre skolåldern
 
Hej!

Fråga barnet. Ett sätt jag använder bl.a i mitt jobb med barn med beteendeproblem kan se ut så här. Du kan kanske säga "Du nät du petar på dina syskon så där som du gör ibland, vad är det som händer?"
Lägg inte in några värderingar i din fråga utan undra för att du är nyfiken. Fortsätt att fråga tills du känner att du vet anledningen till varför. Då slipper du att gissa och risken för att du kommer med fel lösning minskar.
Om du inte förstår hur jag menar, så får du gärna pm mig.

Lycka till

Tre
 
All uppmärksamhet är trots allt uppmärksamhet, positiv som negativ.
Vissa barn vet inget annat sätt att få det än att "gå via" det negativa.........
Kan ta VÄLDIGT lång tid att jobba bort, om det ens går ö h t.

Eftersom det lugnar sig fortare om du möter med en kram/gos så verkar det ju helt klart vara närhet som barnet är ute efter men inte kan visa det rakt ut.
Hemma spontankramas vi mycket, möts med orden "ÅH, jag vill ha en kram" typ.......
Är det något du kan försöka lära barnet?
Att det är OK att uttrycka vad det egentligen vill?
Mysa, gosa, hungrig, kramas o s v........

Bara en tanke från en som just nu SJÄLV skulle vilja ha en kram...........
 
tack för snabba svar , ibland är det enkla svårt att komma på själv , som att fråga barnet, tyvärr har den lill* svårt att prata om allt sånt det blir mest larv , ilska osv när man pratar om sånt som är jobbigt .
har även provat sociala berättelser där man ritar och pratar om det som hänt
Mycket gos och kramande blir det ,har även bett mina biobarn att möta med kramar , men tonårstjejen har svårt med det ibland , det händer mycket i hennes kropp just nu och ibland är den plac. bara för mycket , ibland har de hur kul som helst som tur är

i dag är jag glad , morgonen gick riktigt bra
Kramar till er alla
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp