Tips när baren skolkar och inte gör läxan?

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Undrar om nån erfaren familjehems förälder kan ge oss tips på hur vi skall hantera barn som inte sköter sin läxa, skolkar och är svår att få kontakt med vad gäller skolan och läxorna. Vi ffrågar varje dag villa läxorna är men det göms och glöms hela tiden. Läraren ringer och vi försöker prata med barnet men det fungerar inte. Vad skall vi göra?
 
Vi hade en "släng av" detta i våras med vår bio.
I samarbete med mentorerna i skolan bestämdes att vi fick mail varje fredag om vad som väntade till veckan därpå.
Direkt vid hemkomst, varje dag, kom frågan om vilka läxor vi hade att jobba med.
Var inte läxböckerna med hem så blev det att gå tillbaka till skolan och hämta.
30 minuter varje eftermiddag skulle sättas till läxor.
Sköttes inte det blev det ingen träning av idrotterna som var i gång.
Likaså blev det avdrag på veckopengen kommande vecka (storleken på avdraget bestämde vi ihop).
Vi har kämpat och legat på och förra veckan kom lite belöning.
På föräldramötet fick vi veta vilken uppryckning som gjorts och vi hade mycket beröm med oss hem att vidarebefordra.

Det är tufft att "leka" igel........
 
Nu sticker jag ut hakan lite....

Varför inte strunta i läxorna för ett tag???? :angel
När barnen är struntar i att ta hem läxan kanske det finns en anledning, när vi kommer hemfrån våra arbeten vill vi gärna vara lediga. Vår barn tänker nog ganska likt oss där :idea: . I helgen fick jag lära mig att tjat får hjärnan att stänga av. Så det lär ju inte fungera.

Tre
 
Men frågan är, kommer barnet att vilja göra läxor efter en tid utan???
Självklart vill barn vara lediga men skolan ser ut som den gör och läxor hör lixom till.
Sedan blir det ju ännu tuffare att ta igen den biten kunskap man gått förlorad.
Att barnet har olika bekymmer hör ju oxå till fambiten och då kanske man ist kan ge mindre läxor en tid.
Jag tror på Honeys resonemang.
En bekant till mig lämnade helt enkelt barnet på skolan och hämtade. Rektor eller lärare ringde direkt då barnet inte dök upp på lexon. Det är ju även för barna som för oss vuxna, vi måste stå för våra handlingar och gör vi något dumt får det konsekvenser. Jag tänker nu först och främst tonåringar.
 
Ja, jag anser inte att jag hjälper barnen genom att låta dom slippa.
Livet är fullt av måsten, både som tonåring och vuxen, och det måste man både lära sig och acceptera.
Måsten först, sedan gör du vad du vill.

Vi försöker göra liknelser som dom kan relatera till och hitintills har vi fått dom att förstå.
Om kan inte kan trafikmärkena kan man inte köra bil i trafiken.
Om man inte lär sig matten i en årskurs kan man inte hänga med i nästa.
Allt är byggstenar som ger den kunskap man ska komma vidare på.

Värt att kolla kan var om det är problem i skolan.
Vi har upptäckt att vår har problem med finmotoriken och får nu mera göra de flesta prov muntligt.
Vilken skillnad, vi har en kille som är motiverad och får en möjlighet att visa vad han faktiskt kan!
 
Anledningen till att jag säger så är att läxa inte ska vara någon nytt utan bara bekanta skaler som eleverna redan kan. Som specialpedagog brukar jag inte rekommendera fler måsten för elever som redan har det svårt att infinna sig i de regler som finns i skolan. Hade jag varit som er hade jag börjat med att försöka få :angel: att gå på alla lektioner och väntat med läxan. Visst hör läxor till skolan, men om man är en duktig åhörare i skolan så bör man klara det ändå. Jag hade inte prioriterat läxan utan börjat med full närvaro.

Tre
 
tre sa:
Anledningen till att jag säger så är att läxa inte ska vara någon nytt utan bara bekanta skaler som eleverna redan kan. Som specialpedagog brukar jag inte rekommendera fler måsten för elever som redan har det svårt att infinna sig i de regler som finns i skolan. Hade jag varit som er hade jag börjat med att försöka få :angel: att gå på alla lektioner och väntat med läxan. Visst hör läxor till skolan, men om man är en duktig åhörare i skolan så bör man klara det ändå. Jag hade inte prioriterat läxan utan börjat med full närvaro.

Tre

Jag har många gånger varit så arg på dessa läxor.....idioti, hur många tar med sig jobbet hem??
(ja förutom vi familje och jourhem ;) )
En bra skola och en bra lärare BORDE se till att eleverna inhämtar kunskapen på skoltid och inte sitter hemma och gråter över böckerna (har själv haft biobarn med dyslexi som fått spendera 3ggr så mycket tid över böckerna som dom utan läs o skrivsvårigheter, dessutom har vi som föräldrar inte bara fått förhöra läxorna utan även FÖRKLARA läxorna och då är det FEL! Tänk om vi inte kunde språket, om vi var dyslektiker eller bara jobbade kvällar och nätter....VEM ska då vara amatörpedagoger på kvällstid? )

Nåväl nu är det som det är i skolans värld och jag brukar kämpa med mina placeringar, vid skolk så hotar jag telningen med att läraren ringer hem direkt och är du borta kommer jag till klassrummet och är med i stället för dig, jösses vad du kommer skämmas för dina kompisar i morgon :angel
(Änglarna vet att jag håller vad jag lovar så dom hoten brukar bita på tonåringar)
Vid läxor kör jag en hel det med hot och mutor.......veckopengen blir 10 kronor mindre för varje läxa som inte görs.......... gör man den utan gnäll kan det bli något extra :angel

Hela samhället består ju av hot och mutor, kör du för fort då tar man körkortet, slår man någon på truten så blir det böter eventuellt fängelse, jobbar man får man lön, skolkar man från jobbet får man ingen lön + blir av med jobbet. Så alla mina jourtonåringar kör jag alltid med hot och mutor :angel:
 
Trixen sa:
tre sa:
Anledningen till att jag säger så är att läxa inte ska vara någon nytt utan bara bekanta skaler som eleverna redan kan. Som specialpedagog brukar jag inte rekommendera fler måsten för elever som redan har det svårt att infinna sig i de regler som finns i skolan. Hade jag varit som er hade jag börjat med att försöka få :angel: att gå på alla lektioner och väntat med läxan. Visst hör läxor till skolan, men om man är en duktig åhörare i skolan så bör man klara det ändå. Jag hade inte prioriterat läxan utan börjat med full närvaro.

Tre

Jag har många gånger varit så arg på dessa läxor.....idioti, hur många tar med sig jobbet hem??
(ja förutom vi familje och jourhem ;) )
En bra skola och en bra lärare BORDE se till att eleverna inhämtar kunskapen på skoltid och inte sitter hemma och gråter över böckerna (har själv haft biobarn med dyslexi som fått spendera 3ggr så mycket tid över böckerna som dom utan läs o skrivsvårigheter, dessutom har vi som föräldrar inte bara fått förhöra läxorna utan även FÖRKLARA läxorna och då är det FEL! Tänk om vi inte kunde språket, om vi var dyslektiker eller bara jobbade kvällar och nätter....VEM ska då vara amatörpedagoger på kvällstid? )

Nåväl nu är det som det är i skolans värld och jag brukar kämpa med mina placeringar, vid skolk så hotar jag telningen med att läraren ringer hem direkt och är du borta kommer jag till klassrummet och är med i stället för dig, jösses vad du kommer skämmas för dina kompisar i morgon :angel
(Änglarna vet att jag håller vad jag lovar så dom hoten brukar bita på tonåringar)
Vid läxor kör jag en hel det med hot och mutor.......veckopengen blir 10 kronor mindre för varje läxa som inte görs.......... gör man den utan gnäll kan det bli något extra :angel

Hela samhället består ju av hot och mutor, kör du för fort då tar man körkortet, slår man någon på truten så blir det böter eventuellt fängelse, jobbar man får man lön, skolkar man från jobbet får man ingen lön + blir av med jobbet. Så alla mina jourtonåringar kör jag alltid med hot och mutor :angel:

Du skriver hot och mutor, jag kallar det för att lära sig regler.
Jag tycker inte om att muta, man måste lära sig att vissa saker ska göras bara.
Men belöningar, både för utfört "jobb" och "bara för att...." som uppmuntring gillar jag
 
Trixen sa:
tre sa:
Anledningen till att jag säger så är att läxa inte ska vara någon nytt utan bara bekanta skaler som eleverna redan kan. Som specialpedagog brukar jag inte rekommendera fler måsten för elever som redan har det svårt att infinna sig i de regler som finns i skolan. Hade jag varit som er hade jag börjat med att försöka få :angel: att gå på alla lektioner och väntat med läxan. Visst hör läxor till skolan, men om man är en duktig åhörare i skolan så bör man klara det ändå. Jag hade inte prioriterat läxan utan börjat med full närvaro.

Tre

Jag har många gånger varit så arg på dessa läxor.....idioti, hur många tar med sig jobbet hem??
(ja förutom vi familje och jourhem ;) )
En bra skola och en bra lärare BORDE se till att eleverna inhämtar kunskapen på skoltid och inte sitter hemma och gråter över böckerna (har själv haft biobarn med dyslexi som fått spendera 3ggr så mycket tid över böckerna som dom utan läs o skrivsvårigheter, dessutom har vi som föräldrar inte bara fått förhöra läxorna utan även FÖRKLARA läxorna och då är det FEL! Tänk om vi inte kunde språket, om vi var dyslektiker eller bara jobbade kvällar och nätter....VEM ska då vara amatörpedagoger på kvällstid? )

Nåväl nu är det som det är i skolans värld och jag brukar kämpa med mina placeringar, vid skolk så hotar jag telningen med att läraren ringer hem direkt och är du borta kommer jag till klassrummet och är med i stället för dig, jösses vad du kommer skämmas för dina kompisar i morgon :angel
(Änglarna vet att jag håller vad jag lovar så dom hoten brukar bita på tonåringar)
Vid läxor kör jag en hel det med hot och mutor.......veckopengen blir 10 kronor mindre för varje läxa som inte görs.......... gör man den utan gnäll kan det bli något extra :angel

Hela samhället består ju av hot och mutor, kör du för fort då tar man körkortet, slår man någon på truten så blir det böter eventuellt fängelse, jobbar man får man lön, skolkar man från jobbet får man ingen lön + blir av med jobbet. Så alla mina jourtonåringar kör jag alltid med hot och mutor :angel:


Mycket bra skrivet.
 
Hejsan.
Tänkte jag skulle dela med mig av min erfarenhet.
Jag är själv uppväxt i familjehem och skola och läxor hade jag svårt för.
Att vara barn och ha alla problem runt sig som det innebär att vara ett placerat barn är inte lätt sen att kunna prestera bra i skolan och även läxor gör inte saken lättare.
Jag tror att man får ta ett steg i taget. När allt är kaos så kan det vara svårt att koncentrera sig på många saker samtidigt, och då är det lätt att man skiter i allt ihop. Så var det för mig under min uppväxt.
Jag skulle nog ha delat upp saker och ting. Kanske först satsa på att ha full närvaro och kanske en liten belöning på fredagen om man klarat det, då ser snart barnet att det är mödan värt. Sen när det fungerar lägga fokus på läxor, kanske höja svårighets graden för belöning eftersom. Tex, full närvaro+ alla läxor gjorda på fredagen = belöning. Sen kan ju målet vara långsiktigt att man måste ha alla rätt på proven med för att få belöning.
Men det viktigaste är att det går sakta och att det faktiskt är mål som barnet känner att den kan klara av.

Så här i efterhand önskade jag att någon hade gjort så för mig, men tyvärr valde dom att göra som jag ville, skita i det. Och det får man betala för länge, att missa mycket i grundskolan är förödande långt in i livet.
Detta va mina tankar och hoppas det va till någon hjälp.
 
Jag tycker nog att man får acceptera hur samhället är uppbyggt så även skolans idioti om att ta med sig jobbet hem.
Här kör vi med konsekvenser minskad dator tid eller tillslut ingen dator tv förräns läxor är gjorda.
Och skolan där är jag en lika jobbig morsa som Trixen parkerar mig gärna med dom i skolbänken väldigt pinsamt o effektivt
 
hoppsan sa:
Jag tycker nog att man får acceptera hur samhället är uppbyggt så även skolans idioti om att ta med sig jobbet hem.
Här kör vi med konsekvenser minskad dator tid eller tillslut ingen dator tv förräns läxor är gjorda.
Och skolan där är jag en lika jobbig morsa som Trixen parkerar mig gärna med dom i skolbänken väldigt pinsamt o effektivt

Det här låter lite som vi anser i vår familj.
Läxor INNAN dator/TV.
Alla rätt på provet skulle aldrig falla mig in att begära, men man ska göra så gott man kan.
Och när man vet att dom kan, ja, då kan dom också visa det.
Vi har också varit lika jobbiga :D , både hämtat (ända inne vid skåpen) och lämnat på högstadiet och in i klassrummet skulle jag inte heller tveka att gå.

A momy´s gotta do what a momy´s gotta do :banan: :banan:
 
Hos oss har det alltid funkat bäst så här:

-Först är målet att vara i skolan med el utan mig, försvinner :angel: ringer läraren, alltid snabb kontakt, jag går tillbaka med :angel: och mycket beröm/belöningar när :angel: klarar av mer o mer att vara i skolan (ett fall var målet att först vara i skolan inte i klassrummet sedan var målet att klara av att vara i klassrummet) aldrig straff!
Vi pratar och förklarar att vi gör det för :angel: bästa när det är kämpigt inte arga mer åt det ledsna hållet :cry:

-Andra målet att ta hem ytterst lite läxor som vi tror att :angel: kan klara av i samråd med lärarna, sedan kan det ökas efterhand, mycket beröm/belöningar, aldrig straff! De fallet med den :angel: som målet var att först vara i skolan sedan i klassrummet behövde aldrig läxor, skulle inte klara det skulle bara bli misslyckande då, lyssnade bra på lektionerna tillslut och gick ut med G i alla ämnena t.om ett VG :claphappy: vi vet att skulle :angel: behöva läxor också skulle det inte gå så här bra,rektorn sade vid ett möte till :angel: DU HAR PRESTERAT OCH KÄMPAT SÅ BRA,SÅ SOM EN SOM FÅR MVG då sträckte :angel: på sig och var så nöjd :banan: Nu gick :angel: även gymnasiet och satsade även där på "bara" G och kunde få hjälp där med lite extra läsning på plats.

Detta har funkat bäst på de ungdomar har/haft, vi kör aldrig med indragningar på div saker men med mycket beröm när det gör bra saker mm och vi har fått mycket beröm av soc att det gått så bra för dem även "Värstingar" om man nu får kalla det så :angel
Men visst är alla olika och gör som de vill men jag svarar på frågan och så här gör vi :rollhappy: :rollhappy:
 
Jag tror att vi alla pratar om olika grader av "svårigheter" utifrån våra erfarenheter.
Det viktigaste är ju att det blir bra för våra barn, oavsett hur vi går till väga.
Som i allt det som rör denna världen, inget ärende är det andra likt.
 
Nog är alla olika alltid :angel
Hade en jourängel en gång som vägrade att överhuvudtaget gå in i skolan.......
Inget bet på ängeln och när vi nämnde ordet skola så drog hon och var borta en vecka.... kling o klang hittade "hen" och kom tbx med "hen", vi åkte upp med bilen utanför skolan med :angel: i maken försökte dra ur "hen" ur bilen men ängeln höll i sig och sa: gör ni illa mig så anmäler jag er...... :angel
Så där gav vi upp :evil: :angel: hamnade på ett HVB hem....och där är :angel: fortfarande kvar :roll:

Så lite motivation hos änglarna måste det finnas, en som man inte ens kan prata med och som inte förstår sitt eget bästa får man faktiskt be "proffsen" ta hand om och försöka rädda någon annan istället........

Däremot så hade jag en ängel en gång som kom direkt från avgiftningen och hade inte gått i skolan alls åk 9 augusti till februari, "hen" lyckades vi toppen med, fick in :angel: i skolan i mars och gick ut nian med betyg i alla ämnen.....ängeln tentade av ämne efter ämne och var så stolt :angel: Sista samtalet när rektor, soss och vi var med så började socialsekreteraren gråta för att :angel: lyckats så bra (vi var också stolta som tuppar) :claphappy:

Så någon tumregel för dessa änglar finns inte, man får gå en hel del på magkänslan och i bland så får man faktiskt ge upp.....
 
Trixen sa:
Nog är alla olika alltid :angel
Hade en jourängel en gång som vägrade att överhuvudtaget gå in i skolan.......
Inget bet på ängeln och när vi nämnde ordet skola så drog hon och var borta en vecka.... kling o klang hittade "hen" och kom tbx med "hen", vi åkte upp med bilen utanför skolan med :angel: i maken försökte dra ur "hen" ur bilen men ängeln höll i sig och sa: gör ni illa mig så anmäler jag er...... :angel
Så där gav vi upp :evil: :angel: hamnade på ett HVB hem....och där är :angel: fortfarande kvar :roll:

Så lite motivation hos änglarna måste det finnas, en som man inte ens kan prata med och som inte förstår sitt eget bästa får man faktiskt be "proffsen" ta hand om och försöka rädda någon annan istället........

Däremot så hade jag en ängel en gång som kom direkt från avgiftningen och hade inte gått i skolan alls åk 9 augusti till februari, "hen" lyckades vi toppen med, fick in :angel: i skolan i mars och gick ut nian med betyg i alla ämnen.....ängeln tentade av ämne efter ämne och var så stolt :angel: Sista samtalet när rektor, soss och vi var med så började socialsekreteraren gråta för att :angel: lyckats så bra (vi var också stolta som tuppar) :claphappy:

Så någon tumregel för dessa änglar finns inte, man får gå en hel del på magkänslan och i bland så får man faktiskt ge upp.....



Sååååå underbart skrivet :claphappy: :claphappy:
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp