En fråga? Är det någon här inne som har totalkraschat med soc?! Hur har ni gått vidare? Suttit på möte med soc .. Och fått underförstådda hot..jag har för mycket åsikter.. Stöttar föräldrar på " fel" sätt enligt dom.. Det är så infekterat.. Och alla på soc håller varann om ryggen..Att säga upp hen är inte aktuellt från min sida pga av komplicerat syndrom.. Och varit hos oss flera år nu...så jag skulle vilja höra om någon tagit sig ur sånt här och kommit ut på andra sidan med förståndet i behåll!?
Install the app
How to install the app on iOS
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare.
Totalkrasch!!
- Trådstartare Gremwly
- Start datum
- Status
- Ej öppen för ytterligare svar.
Ingen erfarenhet.... Men känner att vi o soc har alltmer skilda åsikter... Så följer detta m intresse . Lvu blev SoL för några v sen o efter att barnet bott 5 år i vårt hem känner jag att jag ger upp bit för bit... Tidigare har jag gjort allt för att " behaga " soc för att samarbeta till Max, men nu börjar jag sätta ner foten.... Det gillas inte ... O då handlar det om att inte alltid kunna alla mötestillfällen o slå knut på sig själv ... Orkar inte det längre. O vips så har jag blivit lite mindre samarbetsvillig...
Har inte kraschat med soc på det viset men med att vårt sätt att leva helt plötsligt inte har "passat" längre.
Blev så misskrediterade som föräldrar så dom knäckte mitt självförtroende, och hela familjens för den delen, totalt.
Har tagit oss år att känna att det är kul igen och nu tar vi bara jour, vill till att det verkligen är rätt om vi ska ta heltid igen!
Blev så misskrediterade som föräldrar så dom knäckte mitt självförtroende, och hela familjens för den delen, totalt.
Har tagit oss år att känna att det är kul igen och nu tar vi bara jour, vill till att det verkligen är rätt om vi ska ta heltid igen!
Hej
Vi har haft en liknande situation. Från ett fungerande samarbete med soc till en cirkus utan like.
Vi var som tur två familjehem som hade syskon placerade hos oss. Så vi hade stöd av varandra.
Socialsekreteraren vände oss mot barnen och bio vuxna, förvränger allt vi sa. Vi förstod ingenting. Vi hade som tur var stort stöd av vår familjehemskontakt och hon var med på mötena.
Vi tog båda kontakt med barnens socialsekreterares chef som backade upp socialsekreteraren totalt. När vår socialsekreterare för familjehem agerade fick hon tillsägelse att inte lägga sig i.
Vi agerade ändå med barnens bios kontaktnät och stod på oss men det var väldigt otrevlig och flera gånger fick vi känslan att ge upp vårt uppdrag. Att gå från fungerande familjehemsuppdrag till att vara totalt värdelösa och nästan allt vi sa var fel var väldigt förvirrande.
När vi sedan började prata med andra familjehem så visade det sig att denna kvinna verkade vara ökänd som en person med stora samarbets svårigheter.
Vår placering vägrade prata med henne, satt tvärtyst. Hon gick helt på bios hörsägen.
Att hon förstörde ett helt år för barnen, som slutade med besöksförbud och umgänges förbud var bara en början.
Men vi gav oss inte och krävde att få ta del i det som hon skrev och gjorde anmärkningar på det vi ansåg var fel. Vi tog även hjälp av BUP som kunde stärka barnens mående och även därifrån fick vi stöd i vår arbete för att få det lugnt och tryggt för barnen.
Vi firade med tårta den dagen då äntligen socialsekreteraren slutade, hon var 67 år och hade jobbat övertid, tyvärr hann hon förstöra för många barn och slita ut flera familjehem.
Det tog hårt på oss som familj och efteråt kan man inte tro på allt som hände och sades från denna kvinna. Mitt råd är att ta stöd av andra för att orka och få bra råd. Ta proffs hjälp, lycka till!
Vi har haft en liknande situation. Från ett fungerande samarbete med soc till en cirkus utan like.
Vi var som tur två familjehem som hade syskon placerade hos oss. Så vi hade stöd av varandra.
Socialsekreteraren vände oss mot barnen och bio vuxna, förvränger allt vi sa. Vi förstod ingenting. Vi hade som tur var stort stöd av vår familjehemskontakt och hon var med på mötena.
Vi tog båda kontakt med barnens socialsekreterares chef som backade upp socialsekreteraren totalt. När vår socialsekreterare för familjehem agerade fick hon tillsägelse att inte lägga sig i.
Vi agerade ändå med barnens bios kontaktnät och stod på oss men det var väldigt otrevlig och flera gånger fick vi känslan att ge upp vårt uppdrag. Att gå från fungerande familjehemsuppdrag till att vara totalt värdelösa och nästan allt vi sa var fel var väldigt förvirrande.
När vi sedan började prata med andra familjehem så visade det sig att denna kvinna verkade vara ökänd som en person med stora samarbets svårigheter.
Vår placering vägrade prata med henne, satt tvärtyst. Hon gick helt på bios hörsägen.
Att hon förstörde ett helt år för barnen, som slutade med besöksförbud och umgänges förbud var bara en början.
Men vi gav oss inte och krävde att få ta del i det som hon skrev och gjorde anmärkningar på det vi ansåg var fel. Vi tog även hjälp av BUP som kunde stärka barnens mående och även därifrån fick vi stöd i vår arbete för att få det lugnt och tryggt för barnen.
Vi firade med tårta den dagen då äntligen socialsekreteraren slutade, hon var 67 år och hade jobbat övertid, tyvärr hann hon förstöra för många barn och slita ut flera familjehem.
Det tog hårt på oss som familj och efteråt kan man inte tro på allt som hände och sades från denna kvinna. Mitt råd är att ta stöd av andra för att orka och få bra råd. Ta proffs hjälp, lycka till!
Japp vet hur ni har det.... tyvärr.
Har gått så långt att jag enbart genomlider våra möten men har slutat komma med synpunkter överhuvudtaget för vi känner oss enbart motarbetade. Har inte någon som "står på vår sida", vår familjehemssekreterare går enbart chefens ärenden och någon handledning har vi inte alls och allt känns bara hopplöst. Tyvärr har det gått så långt att det här börjat tära på min hälsa riktigt ordentligt och jag har funderingar på och kliva av uppdraget pga kommunen.
I vårt fall har det varit väldigt många misstag och vi överväger nu att göra en anmälan till IVO, men orkar inte riktigt än.
Har gått så långt att jag enbart genomlider våra möten men har slutat komma med synpunkter överhuvudtaget för vi känner oss enbart motarbetade. Har inte någon som "står på vår sida", vår familjehemssekreterare går enbart chefens ärenden och någon handledning har vi inte alls och allt känns bara hopplöst. Tyvärr har det gått så långt att det här börjat tära på min hälsa riktigt ordentligt och jag har funderingar på och kliva av uppdraget pga kommunen.
I vårt fall har det varit väldigt många misstag och vi överväger nu att göra en anmälan till IVO, men orkar inte riktigt än.
Detta är helt sjukt!! Chefen ringde mig och sa att iom att jag har uppdrag åt soc så ska jag vara positiv till alla beslut soc tar och mina åsikter är inte intressanta!'.. Va f-n... Kan alla kliva ur sandlådan som är full av prestige!!! I danmark finns det privata socionomer som man kan leja in både som fh och bio.. Något sånt skulle vi behöva...
Ojdå... Bara tycka att det som de gör är bra.... Hm....
- Status
- Ej öppen för ytterligare svar.