I föregående tråd skriver EJE att den tiden är väl nästan förbi då "vanliga" familjer tar hand om "vanliga" barn. Det var en intressant kommentar, tycker jag. Vilka är då vi som tar hand om dessa barn som far illa? Jag tror mig förstå vad EJE menar. Ofta är familjehemmmen uppbyggda på att någon förälder är hemma eller har förtidspension eller liknande. Ofta kryllar det av barn och djur... (Visst stämmer det litegrand?!)
Vi är nog en rätt "vanlig" familj. Båda arbetar heltid och det är ganska mycket ordning hemma (vilket krävs då vi är många och båda jobbar). Vi försöker vara där barnen är på sina aktiviteter (är ofta ledare av något slag) på kvällarna. Ofta ser vi samma föräldrar engagera sig i barnens olika aktiviteter, men här i vårt samhälle lyser de övriga familjehemsföräldrarna med sin frånvaro. Deras barn släpps bara av och lämnas åt ledarna. Barnen har stora behov av vägledning och stöd men familjehemsföräldrarna syns aldrig till :? Ibland tänker jag att de kanske ser den tiden som sitt andningshål?
Jag vill egentligen inte generalisera men så här det definitivt runt omkring oss. Osynliga familjehemsföräldrar :? Varför, tror ni? Är det inte vi som behövs mest kring våra barn?
Ledsen om jag trampar någon på tårna...
Vi är nog en rätt "vanlig" familj. Båda arbetar heltid och det är ganska mycket ordning hemma (vilket krävs då vi är många och båda jobbar). Vi försöker vara där barnen är på sina aktiviteter (är ofta ledare av något slag) på kvällarna. Ofta ser vi samma föräldrar engagera sig i barnens olika aktiviteter, men här i vårt samhälle lyser de övriga familjehemsföräldrarna med sin frånvaro. Deras barn släpps bara av och lämnas åt ledarna. Barnen har stora behov av vägledning och stöd men familjehemsföräldrarna syns aldrig till :? Ibland tänker jag att de kanske ser den tiden som sitt andningshål?
Jag vill egentligen inte generalisera men så här det definitivt runt omkring oss. Osynliga familjehemsföräldrar :? Varför, tror ni? Är det inte vi som behövs mest kring våra barn?
Ledsen om jag trampar någon på tårna...