Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt. Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare.
Och så gick det sen...
Tänkte att jag (som började den här tråden) ska berätta vad som hänt sedan sist.
Vi fick en placering från en annan kommun och en enormt bra start. Allt fungerar så bra att vi knappt tror att det är sant. Handläggarna i den nya kommunen är helt underbara, hör av sig...
Helt klart måste det, som du skriver, vara lättare om det är solklart att föräldrarna inte klarar av situationen.
Det verkar som om flertalet upplever det jobbigare att vara just kontaktfamilj.
Jag är nyfiken att höra om era synpunkter när det gäller skillnaden mellan att vara kontaktfamilj och familjehem. Själva har vi sammanlagt några månaders erfarenheter av att ha ett barn "stadigvarande" här och har ingen erfarenhet av kontaktfamiljssituationen. De familjehem jag har pratat med...
Det är så skönt att höra att det inte är något fel på oss, att fler varit med om samma sak. Tusen tack!
(Den "nya" kommunen kommer hit i veckan. Ser fram emot det, de lät rejäla.)
Det var ingen som nämnde något sånt. Dessutom jobbade jag extra mycket den första månaden.
Vi blev i alla fall enormt besvikna nu i dagarna då vår utredning blev klar och kommunen, p g a att vi avbröt placeringen, känner sig osäkra på oss som familjehem.
Först får vi en tuff placering...
Placeringen var genom kommunen och de visste heller inget om den placerade. Vi var alltså jourhem men nu är barnet i ett annat jourhem. Hade vi inte jobbat och någon varit hemma på heltid, hade vi kanske klarat det - även om det ändå hade varit oerhört tufft.
Vi är nya både här och som familjehem och har just misslyckats med vår första placering. Trots att vi vet att vi inte kunde göra mer än vi gjorde, så finns känslan av att vara otillräcklig som familjehem. Men naturligtvis vill vi försöka igen och hoppas att det går bättre nästa gång, att vi får...