Hej!
Tänkte höra lite med er hur ni hade gjort. Vi har nyligen blivit stödfamilj till en kille på 9 år. Han har varit här två gånger nu, första gången bara över dagen och nu denna helgen har han sovit här en natt. Han trivs här och har stora förväntningar när han kommer hit. Han har en diagnos.
Första helgen var det fullt upp hela helgen, denna helgen har vi inte kunnat vara ute så mycket men vi har ändå varit ute en del. Att vi inte varit ute lika mycket som förra gången beror på det dåliga vädret denna helgen.
Nu till mina funderingar: Denna kille har ingen ro i kroppen, vill att det ska hända något precis hela tiden. Kan inte sysselsätta sig själv, inte ens i 10 min. Men när vi gör något så tycker han det är kul i fem min sen är det tråkigt och han vill göra annat. Han har sagt många gånger denna helgen att det är tråkigt, han har inget att göra. Till saken hör att vi har två hundar, en valp och en äldre som han är på hela tiden, även när de sover så väcker han dem och vill rusa hela tiden. Våra hundar är inte vana vid det och jag vill inte heller att de ska bli stressade utan att även de ska kunna få lugn och ro.
När jag föreslår något vi ska göra eller att han kan göra te x bygga lego som han har haft med sig, eller att vi ska spela spel, titta på en barnfilm eller något så säger han att det är inte roligt.
Vi bor på en gård där det finns mycket att göra och där även han skulle kunna sysslesätta sig mycket själv men det har han som sagt svårt för. Och vi sysselsätter honom mycket men det räcker tydligen inte för honom
Hur hade ni agerat i detta läge?? Sysselsätter ni verkligen "era" barn hela tiden??
Kan ta ett ex, i går kväll vid sju när vi känner att nu är det dax att börja ta det lite lugnt för kvällen så går han och tjatar hela tiden att han inget har att göra. Vi ger en massa förslag men det vill han inte göra. Helst vill han vara ute hela tiden, i stormen också. Men inte själv.
När jag säger till honom så ser man att han blir lite ledsen, jag menar om jag t ex säger till honom att han måste låta hundarna vara ibland och att de behöver sin vila så går det 10 min sen börjar han ropa på hundarna igen. Våra hundar är inte vana att bli kelade med hela tiden och vill vara ifred så går de ifrån honom så tjatar han på dem att de ska komma till honom.
Jag tar ett ex till: När vi har ätit en måltid så äter han upp, vi hinner knappt äta färdigt förrän han säger, jag har inget att göra vad ska vi göra nu?
Han vill att det ska gå i hundra hela tiden.
Hur ska vi hantera detta tycker ni??
Det blev långt det här Hoppas jag har förklarat så ni förstår vad jag menar. Och jag hoppas ni kan ge mig lite förslag och ideer.
Han ska vara hos oss var tredje helg, fredag till söndag.
Tack Lotta
Tänkte höra lite med er hur ni hade gjort. Vi har nyligen blivit stödfamilj till en kille på 9 år. Han har varit här två gånger nu, första gången bara över dagen och nu denna helgen har han sovit här en natt. Han trivs här och har stora förväntningar när han kommer hit. Han har en diagnos.
Första helgen var det fullt upp hela helgen, denna helgen har vi inte kunnat vara ute så mycket men vi har ändå varit ute en del. Att vi inte varit ute lika mycket som förra gången beror på det dåliga vädret denna helgen.
Nu till mina funderingar: Denna kille har ingen ro i kroppen, vill att det ska hända något precis hela tiden. Kan inte sysselsätta sig själv, inte ens i 10 min. Men när vi gör något så tycker han det är kul i fem min sen är det tråkigt och han vill göra annat. Han har sagt många gånger denna helgen att det är tråkigt, han har inget att göra. Till saken hör att vi har två hundar, en valp och en äldre som han är på hela tiden, även när de sover så väcker han dem och vill rusa hela tiden. Våra hundar är inte vana vid det och jag vill inte heller att de ska bli stressade utan att även de ska kunna få lugn och ro.
När jag föreslår något vi ska göra eller att han kan göra te x bygga lego som han har haft med sig, eller att vi ska spela spel, titta på en barnfilm eller något så säger han att det är inte roligt.
Vi bor på en gård där det finns mycket att göra och där även han skulle kunna sysslesätta sig mycket själv men det har han som sagt svårt för. Och vi sysselsätter honom mycket men det räcker tydligen inte för honom
Hur hade ni agerat i detta läge?? Sysselsätter ni verkligen "era" barn hela tiden?? Kan ta ett ex, i går kväll vid sju när vi känner att nu är det dax att börja ta det lite lugnt för kvällen så går han och tjatar hela tiden att han inget har att göra. Vi ger en massa förslag men det vill han inte göra. Helst vill han vara ute hela tiden, i stormen också. Men inte själv.
När jag säger till honom så ser man att han blir lite ledsen, jag menar om jag t ex säger till honom att han måste låta hundarna vara ibland och att de behöver sin vila så går det 10 min sen börjar han ropa på hundarna igen. Våra hundar är inte vana att bli kelade med hela tiden
och vill vara ifred så går de ifrån honom så tjatar han på dem att de ska komma till honom. Jag tar ett ex till: När vi har ätit en måltid så äter han upp, vi hinner knappt äta färdigt förrän han säger, jag har inget att göra vad ska vi göra nu?
Han vill att det ska gå i hundra hela tiden.
Hur ska vi hantera detta tycker ni??
Det blev långt det här
Hoppas jag har förklarat så ni förstår vad jag menar. Och jag hoppas ni kan ge mig lite förslag och ideer.Han ska vara hos oss var tredje helg, fredag till söndag.
Tack Lotta
med dessa problem, inga djur i köket när man äter, ordentliga tillsägelser vad det gäller hunden (låt hunden vara annars blir den snart arg) man måste säga till på skarpen.Frågor kan komma om vad som ska hända i morgon ja det tar vi i morgon. Vi har många despyter, men det kommer alltid efter att jag tror jag älskar dig. Detta gör att jag tror