:? :? :? :?
Just nu funderar jag mycket över hur det kan bli så fel som vi sett flera exempel på här nu och då….När soc mer eller mindre förolämpar familjehem som behöver stöd och hjälp.
Det tycker då jag är helt sanslöst!!!Och sen om det blir vanligare och vanligare eller om det är så att vi ”pratar” mer med varandra numera det låter jag vara osagt…..
Någonstans är det väl först och främst soc som ska stå för det här med proffsighet och kompetens och sen kunna styra och stödja oss familjehem i arbetet så att vi blir trygga och bra för barnens uppväxt.
Nåt har väl blivit riktigt fel när vi istället får ”slåss” för barnens rätt mot handläggare som inte verkar förstå ens hur man bemöter sina medarbetare ute i familjehemmen!!!
Helt klart har vi familjehem också ett stort ansvar i det här…..och vi ska förståss gå utbildningar och kurser, men vi behöver ibland hjälp och då ska soc finnas där för oss!!!
Blir nåt för svårt för en enskild handläggare ska ju hon/han också ha någonstans att vända sig…..Det finns ju förste soc sekreterare/avdelningsföreståndare och allt dom nu kan kallas…..och ovanför dom finns det väl ännu en chef…..och tjänstemännen styrs väl sen till viss del av nämnden….(åtminstone ekonomiskt…).
Personligen tycker jag allt mest liknar ”sopa allt vi kan under mattan”…..Istället för effektivitet så blir det mesta varken ”hackat eller malet”…..Kan ju bero på fel arbetssätt i kombination med att man har så pass för mycket att göra så man varken hinner eller orkar lägga upp arbetet på ett bra sätt!Eller har soc så dåliga chefer att ingen VET hur man KAN och FÅR göra????
Det borde ju kunna göras nån sorts arbetsbeskrivningar även för familjehemsarbete som soc kan använda sig av?(Som vi har i skolan/förskolan-jag arbetar där annars och kan just det området….).
För hur det än är så finns det ju en massa kunskap om hur det mesta kan gå till på ett bra sätt….
Och när det bästa sättet inte funkar så ska man ha reservplaner att ta till…..
Exempel.
Inskolning….Vi vet ju alla att en bra inskolning är bra för alla överallt……Och varför inte också tänka på det när det gäller barn som placeras i familjehem?
Det bästa och ultimata vore ju att bioförälder/rar skolar in barnet tillsammans med nån från soc…..
Först hälsar familjehemmet på hemma hos barnet,sen barnet hos familjehemmet en kort stund som utökas successivt fram till inflytt.Barnet får också med sig viktiga saker och sina kläder……..
Det här är ett drömscenario som kanske funkar en gång på hundra.Men tanken på det ultimata är väckt och nu får vi ta till reservplanen utifrån de villkor som gäller just i den här placeringen…..
Kan nån annan nära anhörig ställa upp,nån bekant från soc?Kan barnet ens skolas in eller kommer det akut….Kan nån som känner barnet hjälpa till?Kan båda familjehemsföräldrarna vara hemma första veckan?Kan en hemterapeut vara med och sköta det praktiska?
Det finns ju massor av reservplaner som kan göra första tiden i nya familjen smidig….för barnets skull!!!!Det gäller ju bara att tanken finns och att det får kosta lite extra i början.
Det här var bara ett exempel/förslag…..men går ju att omsätta till det mesta…..Umgänget, när barnet visar sig ha svårigheter ingen kände till innan,avslut/hemskolning……Hur löser vi saker för barnets skull???!!!
Sen när jag liks är på G…. Informationen innan placering!!!Tror de flesta familjehem jag mött känner sig smått lurade.Bristen på info om barnet/ungdomen är många gånger ”gömd” fast fakta finns och så får det bara inte vara!
Och vi ska inte tala om ineffektiviteten när familjehem ska väljas ut åt ett visst barn!!!!Det verkar som en kommun kan utreda flera familjer för samma barn…..eller håller flera familjer ”på halster”……..
Min kloka kompis MA har många gånger pratat om att det kunde vara mycket enklare och effektivare med en central databank.
Om man som handläggare söker en viss sorts familj (och det gör man ju ofta) så hittar man den ju lätt där…..Alla läggs in efter: Bostadsort,nuvarande familjesituation,senast utredd,intressen,erfarenhet,referenser och vilken typ av placering som kan passa in…….Sen borde man ju kunna få till lokala utredningsgrupper typ PRIDE….
Om saker och ting struktureras upp på ett effektivare sätt kanske vi slipper allt det godtyckliga…och enskilda handläggare kan lära sig och förstå att familjehem behöver stöd och respekt…..inte förolämpningar när dom gör sitt bästa men inte räcker till!!!
Just nu funderar jag mycket över hur det kan bli så fel som vi sett flera exempel på här nu och då….När soc mer eller mindre förolämpar familjehem som behöver stöd och hjälp.
Det tycker då jag är helt sanslöst!!!Och sen om det blir vanligare och vanligare eller om det är så att vi ”pratar” mer med varandra numera det låter jag vara osagt…..
Någonstans är det väl först och främst soc som ska stå för det här med proffsighet och kompetens och sen kunna styra och stödja oss familjehem i arbetet så att vi blir trygga och bra för barnens uppväxt.
Nåt har väl blivit riktigt fel när vi istället får ”slåss” för barnens rätt mot handläggare som inte verkar förstå ens hur man bemöter sina medarbetare ute i familjehemmen!!!
Helt klart har vi familjehem också ett stort ansvar i det här…..och vi ska förståss gå utbildningar och kurser, men vi behöver ibland hjälp och då ska soc finnas där för oss!!!
Blir nåt för svårt för en enskild handläggare ska ju hon/han också ha någonstans att vända sig…..Det finns ju förste soc sekreterare/avdelningsföreståndare och allt dom nu kan kallas…..och ovanför dom finns det väl ännu en chef…..och tjänstemännen styrs väl sen till viss del av nämnden….(åtminstone ekonomiskt…).
Personligen tycker jag allt mest liknar ”sopa allt vi kan under mattan”…..Istället för effektivitet så blir det mesta varken ”hackat eller malet”…..Kan ju bero på fel arbetssätt i kombination med att man har så pass för mycket att göra så man varken hinner eller orkar lägga upp arbetet på ett bra sätt!Eller har soc så dåliga chefer att ingen VET hur man KAN och FÅR göra????
Det borde ju kunna göras nån sorts arbetsbeskrivningar även för familjehemsarbete som soc kan använda sig av?(Som vi har i skolan/förskolan-jag arbetar där annars och kan just det området….).
För hur det än är så finns det ju en massa kunskap om hur det mesta kan gå till på ett bra sätt….
Och när det bästa sättet inte funkar så ska man ha reservplaner att ta till…..
Exempel.
Inskolning….Vi vet ju alla att en bra inskolning är bra för alla överallt……Och varför inte också tänka på det när det gäller barn som placeras i familjehem?
Det bästa och ultimata vore ju att bioförälder/rar skolar in barnet tillsammans med nån från soc…..
Först hälsar familjehemmet på hemma hos barnet,sen barnet hos familjehemmet en kort stund som utökas successivt fram till inflytt.Barnet får också med sig viktiga saker och sina kläder……..
Det här är ett drömscenario som kanske funkar en gång på hundra.Men tanken på det ultimata är väckt och nu får vi ta till reservplanen utifrån de villkor som gäller just i den här placeringen…..
Kan nån annan nära anhörig ställa upp,nån bekant från soc?Kan barnet ens skolas in eller kommer det akut….Kan nån som känner barnet hjälpa till?Kan båda familjehemsföräldrarna vara hemma första veckan?Kan en hemterapeut vara med och sköta det praktiska?
Det finns ju massor av reservplaner som kan göra första tiden i nya familjen smidig….för barnets skull!!!!Det gäller ju bara att tanken finns och att det får kosta lite extra i början.
Det här var bara ett exempel/förslag…..men går ju att omsätta till det mesta…..Umgänget, när barnet visar sig ha svårigheter ingen kände till innan,avslut/hemskolning……Hur löser vi saker för barnets skull???!!!
Sen när jag liks är på G…. Informationen innan placering!!!Tror de flesta familjehem jag mött känner sig smått lurade.Bristen på info om barnet/ungdomen är många gånger ”gömd” fast fakta finns och så får det bara inte vara!
Och vi ska inte tala om ineffektiviteten när familjehem ska väljas ut åt ett visst barn!!!!Det verkar som en kommun kan utreda flera familjer för samma barn…..eller håller flera familjer ”på halster”……..
Min kloka kompis MA har många gånger pratat om att det kunde vara mycket enklare och effektivare med en central databank.
Om man som handläggare söker en viss sorts familj (och det gör man ju ofta) så hittar man den ju lätt där…..Alla läggs in efter: Bostadsort,nuvarande familjesituation,senast utredd,intressen,erfarenhet,referenser och vilken typ av placering som kan passa in…….Sen borde man ju kunna få till lokala utredningsgrupper typ PRIDE….
Om saker och ting struktureras upp på ett effektivare sätt kanske vi slipper allt det godtyckliga…och enskilda handläggare kan lära sig och förstå att familjehem behöver stöd och respekt…..inte förolämpningar när dom gör sitt bästa men inte räcker till!!!
