Tips på filmer& böcker med tema familjehem

Har du läst något av Lisbeth Pipping? Även böckerna om Kirre gav oss viktiga bekräftelser. Vi har också sett en film på vår grundutbildning som vi kände var lite "snyfthistoria" (eller hur man ska uttrycka det) men som ändå belyste mycket av problematiken. Marika Lagerkrantz hade en roll i filmen.
 
Lisbeth Pipping har skrivit "Kärlek och stålull" och "Familjehemsboken : frågor, fakta och personliga berättelser".

Har varit på en föreläsning av henne genom soc där hon pratade mycket om saker som finns i boken Kärlek och stålull och det var en riktigt bra och ögonöppnande föreläsning. Så får du eller någon annan en chans att gå på en föreläsning av Lisbeth Pipping så rekommenderar jag att du går.

Skulle tro att det är filmen "Lyckliga familjen" som Chicki pratar om.

Gunilla O Wahlström har skrivit två böcker; "Kirre : en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn" & "Andra boken om Kirre"
 
Tack Tessa, som hann före mig med närmare precisering :razz:

Filmen finns på Yuotube
https://www.youtube.com/watch?v=yvpyRwHQO7o

Blev av en kurator rekommenderad två böcker om anknytning av Dan Josefsson och Egil Linge, och om vad dessa "brister" kan ställa till med. Har faktiskt inte läst dem i sin helhet för hos oss är det mer intressant med de s.k. bokstavsdiagnoserna eftersom vi ska ha en sådan :smirk:

Är just detta intressant så läste jag en ganska kort skrift (kanske 50-60 sidor) från Socialstyrelsen och tar i så fall fram vad det var. Den satte lite "huvudet på spiken" när det gäller avsaknaden av trygghet, fasta rutiner och lagom krav för åldern. Vården stämplar idag väldigt lätt på en bokstavsdiagnos och så får ungen narkotikaklassade preparat i en liten burk. Men hur uppstod symptomen, är det verkligen rätt diagnos, eller det något annat som skapat problemet och är det pillerburken som är rätt väg till lösning?
 
Re: Morgan Alling

Morgan Alling har varit :angel: www.morganalling.com/

För många kom Morgan Allings sommarprat 2009 som en chock. Den populära skådespelaren, som gjort avtryck på så väl Dramaten-scener som i "Let's dance", avslöjade en mardrömslik uppväxt. Barnhemsbarn, fosterbarn, kastad från familj till familj. Misshandel, myndigheters svek, hemlöshet, ständig otrygghet. När signaturmelodin till "Sommar i P1" klingat ut strömmade reaktionerna in - och bokförlaget knackade på dörren. Den självbiografiska boken "Kriget är slut" blev en succé.

– Jag har inget ansvar för vad vuxna människor gjorde mot mig som barn, men det var jag som fick ta skiten. Och den försvinner inte för att man blir vuxen. Det är så himla mycket ilska och besvikelse, säger han och tillägger:
– Det är ju så med oss som kommer underifrån och krigar som satan för att överleva. Vi är jävligt bra på att kriga, men sen när vi vunnit kriget så är det fan tomt. När jag själv hade fått allt jag strävade efter så kunde jag inte ta emot det, eftersom hela min uppväxt har präglats av att när det är bra, så blir det dåligt. "Nu är jag hos en ny familj, då kommer jag att ryckas upp igen. Är det lugnt, då kommer det en örfil snart."

En person kom att göra hela skillnaden för Morgan Alling. Mötet med Anna-Maria, som i dag är hans fru, och mamma till deras gemensamma barn. Och det brutala uppvaknandet när hon lämnade honom.
– Jag blev kär, wow - henne ville jag leva med! Men jag var livrädd för kärleken, för att bli lämnad. Det eviga ifrågasättandet och testandet: "Du kommer att lämna mig" - "Nej, det gör jag inte". Och jag duckade när hon ställde krav, såg det som bevis på att hon inte älskade mig som jag var. Jag var inte närvarande i relationen. Det blir väldigt tröttsamt i längden, och det blir ju en självuppfyllande profetia, säger han och fortsätter:
– Anna-Maria gjorde slut med mig. Hon sa "Jag kan inte leva med en människa som lever i sina minnen, istället för med mig. Du kan inte straffa mig för vad människor har gjort mot dig som barn, jag är inte dem." Och det var så jävla bra. Mina rädslor gjorde att jag inte litade på henne.
– Jag var tvungen att bevisa för Anna-Maria att jag visst står här, att jag kan gå vidare med vårt liv tillsammans. Och det var svårt. Och läskigt. På många sätt mycket jobbigare än att få örfilar som barn.

Han pratar om att bryta inkörda mönster. Om att så många av våra reaktioner och känslor präglats i oss av det vi varit med om.
– Om man vill få en relation att fungera, om man vill bli pappa - en bra pappa, då måste man deala med de där gamla rädslorna.
Den resan, och familjelyckan som det resulterade i, är något han vill berätta om från Södra teaterns scen. En föreställning som han turnerat runt i landet med och som väckt starka reaktioner.
Alla typer av människor kommer fram. Företagsledare som berättar vad som hände dem när de var 10-12 år
 
Tips på bok tar upp mkt av det storasyskon kan slita med..

Astrid Lindgrens "Jag vill också ha ett syskon" tar upp mkt av det storasyskon kan slita med...

Tex lyssna på en inspelning av en bok av Astrid Lindgren, "jag vill också ha ett syskon". Den handlar om hur Peter önskar sig ett syskon, och sen blir väldigt besviken över den skrikiga bebisen som kommer

På ett ställe suckar Peter o säger "var jag oxå så där besvärlig när jag var liten?" "Jaadå, du var så besvärlig sååå, man fick hålla på med dig jämt, annars skrek du"

Den kan hjälpa att sätta ord på situationen, och att få lite perspektiv.

Bra bok.
 
Tillbaka
Topp