Vi är redo, lite tips önskas.

[Desideria]

Har haft funderingar på att bli familjehem under en längre tid och nu känner vi oss redo. Jag är utbildad socionom och vi lever under ordnade förhållanden på alla plan. Har två biologiska barn.

Har några frågor, hoppas på att ni har tid och lust att svara!

1). Skall jag höra av mig till en närbelägen kommun och anmäla mitt intresse, eller är det bättre att kontakta någon organisation?

2). Vilka organisationer rekomenderar ni?

3). Vi vill gärna ha en placering där barnet är i samma ålder som våra egna, dvs mellan 0-4 år. Hur ser efterfrågan ut på failjehem för den ålderskategorin?

Hoppas ni orkar med mina frågor, är jättetacksam för svar.

 

[sara]

Har några frågor, hoppas på att ni har tid och lust att svara!

1). Skall jag höra av mig till en närbelägen kommun och anmäla mitt intresse, eller är det bättre att kontakta någon organisation?
Mitt tips är att ringa/mejla till din kommun samt närliggande kommuner även till flera olika organisationer, företag ect. Jag kommer aldrig mera att arbeta direkt mot kommun, men det är min personliga erfarenhet.

2). Vilka organisationer rekomenderar ni?
Det finns ett flertal att välja mellan. Bra eller dåliga är svårt att säga. Beror också mycket på uppdraget och vilken kommun som placerat barnet genom org. Jag säger som alltid, första intrycket och magkänslan ska man alltid gå på.

3). Vi vill gärna ha en placering där barnet är i samma ålder som våra egna, dvs mellan 0-4 år. Hur ser efterfrågan ut på failjehem för den ålderskategorin?
Skulle inte rekommendera att ta en placering i samma ålder som biobarnen. Spannet mellan, tycker jag, bör vara några år, vad vi själva fått känna på. Sen beror mycket på vilka svårigheter barnet kan tänkas ha. Om barnet är tex 4 på papper men 2 i sinnet, sånt får man också ta med. Men jag tycker att biobarnen alltid ska få vara själv i sin ålder, eftersom trasiga barn/barn med svårigheter kan påverka och ta så otroligt mycket tid och det kan vara skönt för biobarn att få ha egna kompisar osv, man försöker att minska konkurransen helt enkelt. Även om det heter att barnet är normalt så kan man inte veta hur den närmsta tiden ser ut och på längre sikt. Mycket kan visa sig efter en tid.

/Sara

 

[pimpim]

Mitt tips är att höra av sig till flera annars kan väntan bli lång. Efter ett år av väntan på en kommun tog vi kontakt med både org och närb kommuner.

lycka till :razz:

 

[ahmi]

Min spontana reaktion är att om du har så små barn som mellan 0-4 år. Så ska du nog låta dom bli lite äldre innan du tar placeringar. Vi har själv en liten på dryga året och jag är glad att våran bio dotter är 9 år. Hon förstår att den lilla tar tid och kraft och att jag inte har samma tid med henne. När barnen kommer behöver dom så otroligt mycket närhet och uppmärksamhet. Jag trodde i min enfald att det skulle vara lätt att ta ett sådant här litet barn men oj vad fel jag hade. Min stora dotter har fått stå tilllbaka mycket den första tiden. Men som tur är har hon sina kompisar och aktiviteter och skola. Och så tycker hon att det är roligt med den lilla. Hoppas att kunna kompensera den förlorade tiden med henne när liten har blivit lite större. Det här är bara min erfarenhet och jag önskar dig lycka till hur du än väljer att göra.

 

[honey]

Kan bara hålla med ahmi, att ha barnen i samma ålder, speciellt när de är små och "krävande", är ingen lyckad ide. Pratar av erfarenhet då vi resonerade lika dant............INNAN det blev verklighet.
Vänd er antingen mot tonåringar eller avvakta några år.

 

[familjekär]

Jag kan inte annat än hålla med.
Trodde att det skulle vara lätt att ha bonusbarn,men det är tuffare än man tror.
soc lovade oss att detta var en normalt fungerande unge.
Jag undrar om barn som blir placerade verkligen kan vara "normalt" fungerande.
vad som än hänt har de ju sin egna lilla ryggsäck.

Vänta några år och njut av dina egna,de växer så fort.
Sen kan du lägga energi åt någon som behöver er.Lycka till!

 

[EJE]

För vår del har det gått som en dans att ha barn i samma ålder!När vår egen var 4½ kom dom två första på 5 och 2½.....så vår egen hamnade till och med i mitten åldersmässigt!Och efter ytterligare ett bra tag kom ett storsyskon som var 2½ år äldre också....

Nu har vi iofs en massa speciella vinklingar på det här....Vårt eget barns ovanliga sociala förmåga och generositet....det faktum att pappa i familjen arbetar skift och är hemma mycket,jag arbetade först inget och senare 50%....vi hade hjälp av hemterpeut i början, är vana vid barn -både egna och genom jobbet, bor lättsamt till och hade redan alla kontakter med skola och barnomsorg klara.....OCH man får jobba medvetet och ge järnet i början!
Nu har vi en lagom hög med ungar som alltid har sällskap,alltid nån som delar nåt intresse osv.Och fast alla våra 3 placerade barn har extra svårigheter så fixar vårt eget barn det med glans...utan att själv märka vilken tillgång hon är......

 

[fia]

Hej!
Precis som för eje så har vi haft barn som både har varit lika gammal och ungefär lika gamla. Det har fungerat bra i alla utom i ett fall då våran dotter inte orkade med den som var 1 år äldre var på henne hela tiden och "trakassserade" henne med olika saker. Vi var lyhörda och pratade med placeringen som då var 8 år. Det vi fick fram var ren avundsjuka, vi löste detta med olika metoder. tex mer egentid för placeringen och dotter. även så gjorde vi mycket tillsammans med båda flickorna så att placeringen såg att vi inte gjorde olika. Dom blev aldrig bästa vänner men accepterade varann. däremot så hade denna tjej också problem med storasyster också, flickan behövde väldigt mycke uppmärksamhet och klarade inte av att "dela" vuxna med andra barn. Jag tror att det är olika från placering till placering hur bra det går med jämngammla barn. Om det går bra så får dom mycket roligt tillsammans och behöver aldrig ha tråkigt. Jag vet inte om jag har rätt men så har det fungerat hos oss.
Mvh: Fia

 

[ahmi]

Ville bara tillägga. Jag tror säkert att det kan gå om ditt yngsta barn som ni skriver är runt 4 år. Men har du yngre än så och tar på dig tex en bebis så är det inte lika enkelt att diskutera med dom och förklara. Vi hade också kunnat tänka oss jämngammla barn när dom är så pass stora att alla är något så när självgående och prat bara. Det jag menar är att barn under tre är inte speciellt självgående och behöver mycket omsorg ännu, och tar man då ett barn till som dessutom kanske som i vårt fall hade anknytnings problematik så blir det ingen dans på rosor direkt. Allting går ju och kan bli både bra och dåligt men man behöver kanske inte gå in med dom sämsta förutsättningarna. Vår soc placerar inte heller bebisar i familjer med allt för små barn och det säger väl också att man ska tänka mer än en gång. Hej hopp alla...

 

[Desideria]

Super tack för alla svar och olika infallsvinklar...
Hoppas fler vill svara!!

 

[innebandy]

Hej

Jag har kommit i kontakt med en ny som heter AD Familjehem i Västerås.
Fick besök förra veckan av de och i måndags kom min första Jourplacering.
Var ju redan utredd och har en placering sen förut med.
Har bara positivt att säga här var det ordning från start.
Avtal skrivs direkt hur allt ska vara och de följde med till Skolan igår och fixade allt.
Jag vill att det ska vara på detta sätt vet ju att man kan jaga Soc så man blir galen.
Så just nu känns det som jag bara har gott om de att säga.
Och i dag var jag ock pojken och handlade kläder,är en jätte god kille som inte haft det lätt i livet. :razz:

 

[Turnit]

Vi blev familjehem nu i höstas, via en kommun och jag har bara + att säga om denna kommun. Får alltid tag på fam.hemssekr. Kan alltid messa så ringer hon upp. Helnöjd med dem. Tror vi har haft tur.