Hej Hej!
Jag instämmer, visst är det härligt att känna att man inte är ensam =)
Lika glad varje gång jag kommer in och ser att det har skrivits lite..=)
Ännu har vi inte kommit igång med våra träffar tillsammans med de andra familjehemmen i min kommun som också har ensam-barn/ungd, men ser fram i mot det, ska bli jätte intressant.
Har ni kontakt med andra familjehem eran kommun som är i samma "båt" som er? eller rätta sagt oss.. =)
Här hemma har det varit lugnt och skönt (!) denna veckan och det var verkligen behövligt, kört på reserv energi förra veckan...så det var med glädje( mer än annars=) som veckan närmade sig helg!
Förra veckan sa den lite struliga killen att nu mådde han bra, nu hade allt det jobbigt i hjärtat försvunnit....jag klappade han på axlen och sa "Va skönt för dig, nu ska vi fortsätta att jobba för att du ska ha det så, gav han en kram och pussade han lätt på kinden!
Medans jag tänkte " ja, hur länge ska det vara denna gången innan nästa utbrott kommer" Visst tror jag att han kommer må bra, jag tror bara inte att 3 träffar med psykologen är lösningen på det hela.
igår när killen kom hem från fjärde träffen med psykologen så visar han lappen med alla tiderna han hade fram till jul, 4 tider eller så, då hade psykologen satt ett stort kryss över alla tiderna!
Och sagt till våran kille, men du verkar ju må såå bra nu, så jag tycker att det räcker med att du kommer tillbaka i januari, hmm... vi vill verkligen att han ska gå på sina inbokade tider, men säger psykologen att det inte behövs, ah, jag tror det får bli ett samtal dit!
senare på kvällern frågar killen mig vad jag tycker,om att de inbokade tiderna är strökna, jag säger att jag tror att det hade varit viktigt att fortsätta att prata med psykologen,
han säger då men det var ingen hjälp, inga tabletter, ingen hjälp, BARA prata... jag svarar att jag tror att den bästa medicinen för honom är just att bara prata!
Vi får lov att ringa teletolk eller ha en tolk som kommer hem till oss, utan att soc är med! vi har haft det tex, när den goda mannen har varit här och vi har behövt reda ut saker som pass också,
Får din somalier någon pyskologhjälp?
Kommer inte ihåg, du kanske har nämt det innan.. :wink:
Gud, va härligt med skid semester,Tror säkert att det blir en upplevelse, som de sent glömmer...
våra killar tycker att det är ssååå kallt här, så de vill knappt cykla till skolan.
Har ni haft några svårigheter med den svenska matkulturen, jag tycker att det ibland fortfarande svårt att få dem att äta svensk mat!
Ja, det är verkligen fruktansvärt att lyssna på deras berättelser om hur de har haft det, som du säger visst vi har mobbare i sverige också, men detta är något helt annat!
Har era killar några fritidsintresse?
Våran "struliga kille " han spelar fotboll och den andra killen han går på simskola, men den tar snart slut och då vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på, vi vill gärna att de har något på fritiden, så de kommer ut lite i samhället, några bra tips?
Hälsningar Elisabeth