Ensamkommande flyktingbarn. Måste ventilera min frustration.

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tolk-kostnaden bör socialtjänsten som placerat pojken i familjehemmet stå för och om det är ett möte i skolan/sjukvården, så är det skolan/sjukvården som bokar tolk o står för kostnaden osv. Jag har aldrig haft problem att få boka tolk vid behov och det är ju även en rättighet som ungdomarna har att tillgå, då de i dagsläget ej kan språket tillräckligt.

Om det är problem med tolk eller svårt att få tag på tolk för ett visst språk, så är det ju ett alldeles perfekt tillfälle att anlita telefontolk, som kan sitta vart som helst i Sverige och utföra sitt uppdrag. Likaså när tolk behövs med mycket kort varsel, så är telefontolk att föredra. Själva har vi en enkel högtalar-telefon som vi kopplar på, då vi har telefontolkning.
 
Det med telefontolk låter väldigt smidigt. I den branschen som jag arbetade i hade det dock inte fungerat, där legitimering är ett absolut första krav enligt direktiv som är politikerstyrt.
Men jag är verkligen positiv till bra, enkla och smidiga lösningar!
 
Ja, telefon-tolk är många gånger jättesmidigt och bra. Dock inte i alla lägen.

Jag vet ju inte vart du jobbat eller med vad, men tolken är väl på sitt sätt ändå legitimerad genom att h*n anlitas genom en tolkförmedling och då naturligtvis är godkänd och veriferad med sitt tolknummer som alla tolkar har. Ett tips är också att fråga efter tolkens nummer, då inte alla vill uppge sitt namn pga ärendets art och komma ihåg det till senare tillfälle om man önskar samma tolk till kommande samtal eller om en tolk är riktigt bra, vilket underlättar hela samtalet.
 
Anna123 sa:
Ja, telefon-tolk är många gånger jättesmidigt och bra. Dock inte i alla lägen.

Jag vet ju inte vart du jobbat eller med vad, men tolken är väl på sitt sätt ändå legitimerad genom att h*n anlitas genom en tolkförmedling och då naturligtvis är godkänd och veriferad med sitt tolknummer som alla tolkar har. Ett tips är också att fråga efter tolkens nummer, då inte alla vill uppge sitt namn pga ärendets art och komma ihåg det till senare tillfälle om man önskar samma tolk till kommande samtal eller om en tolk är riktigt bra, vilket underlättar hela samtalet.
Klicka för att se resterande...

Har vid det här laget träffat ett antal tolkar. Vissa bättre andra sämre och en två riktigt under isen.
Hur bör man gå tillväga om man träffar på en tolk som uppenbart är mer intresserad av att själv skaffa sig en uppfattning om en rad händelser än att faktiskt tolka?
Träffade en dylik vid ett tillfälle. Det var så illa att han till och med sköt in svenska ord emellanåt. Det var helt bortkastad tid.
Så vad gör man? Kan man rapportera sitt missnöje?
/Andreas
 
Absolut, visst kan du framföra dina klagomål till tolkförmedlingen. Det är av stor vikt att förmedlingen får veta, hur tolken är o uppför sig, så får de handla därefter. Kanske inte den tolken lämpar sig till att vara tolk och det är upp till förmedlingen som sagt att avgöra. Jag vet att detta förekommer och jag själv råkat ut för det vid ett flertal tillfällen. Du kan även säga till tolken direkt, att hans uppdrag är att endast tolka det som sägs och varken lägga till eller dra ifrån frågor och kommentarer som rör samtalet.
 
Det som blir praktiska problem är att tolken inte kan tolka en ID-handling som ju måste ses fysiskt. Är det en icke godkänd ID-handling kan kunden inte utföra det prov som han är där för att göra.
Många av kunderna som kommer förstår inte eller respekterar inte reglerna som vi på vår myndighet har som styrdokument, (bestämt på politikernivå). I vår verksamhet finns ingen gråzon, att man kan låta ett prov utföras med icke godkänd ID bara för att vara snäll. Det finns heller inga kanske svar som blir ett godkänt svar.
Ett av våra problem är att kunden kräver och hotar tolken med att tolka frågan + dessutom svara i kundens ställe vilket är absolut förbjudet!
Säger då tolken nej (som tolken också ska neka till) och kunden blir förbannad (vilket har skett flertal gånger), då vill den tolken inte tolka åt oss flera gånger.

Vi har också val att göra sina prov på hemspråk men med hjälp av data, utan tolk, men med hjälp av läsning själv på skärm, eller med hjälp av hörlurar där en röst läser upp frågan muntligt på valt språk. Dem flesta av kunderna har provat på också det med icke godkänt resultat.
Kunden tror många gånger att i mitt hemland har jag utfört denna syssla i många år, jag kan redan det här! Jag behöver inte lära mig det mer!
Kunderna förstår inte alltid att det kan skilja väldigt mycket på lagar, regler och förordningar mellan många olika länder.
Det här var ofta mycket svårt att få kunden att förstå.

Jag önskar att våra kunder komma till insikt om vad dem borde prioritera först( tex lära sig det svenska språket, förstå och inse dem svenska sociala sedvänjorna och koderna), innan dem kom till oss. Jag tror med övertygelse att det skulle gagna dem själva i första hand.
 
Ja, här är ju typexempel på när det inte fungerar med telefon-tolk och kontakt-tolk måste vara närvarande. Men det var väl kanske i liknande fall som jag tänkte det här med telefon-tolk, utan då mera när det är samtal av helt annan art.
 
Hej Hej!
Jag instämmer, visst är det härligt att känna att man inte är ensam =)

Lika glad varje gång jag kommer in och ser att det har skrivits lite..=)
Ännu har vi inte kommit igång med våra träffar tillsammans med de andra familjehemmen i min kommun som också har ensam-barn/ungd, men ser fram i mot det, ska bli jätte intressant.

Har ni kontakt med andra familjehem eran kommun som är i samma "båt" som er? eller rätta sagt oss.. =)

Här hemma har det varit lugnt och skönt (!) denna veckan och det var verkligen behövligt, kört på reserv energi förra veckan...så det var med glädje( mer än annars=) som veckan närmade sig helg!
Förra veckan sa den lite struliga killen att nu mådde han bra, nu hade allt det jobbigt i hjärtat försvunnit....jag klappade han på axlen och sa "Va skönt för dig, nu ska vi fortsätta att jobba för att du ska ha det så, gav han en kram och pussade han lätt på kinden!

Medans jag tänkte " ja, hur länge ska det vara denna gången innan nästa utbrott kommer" Visst tror jag att han kommer må bra, jag tror bara inte att 3 träffar med psykologen är lösningen på det hela.
igår när killen kom hem från fjärde träffen med psykologen så visar han lappen med alla tiderna han hade fram till jul, 4 tider eller så, då hade psykologen satt ett stort kryss över alla tiderna!

Och sagt till våran kille, men du verkar ju må såå bra nu, så jag tycker att det räcker med att du kommer tillbaka i januari, hmm... vi vill verkligen att han ska gå på sina inbokade tider, men säger psykologen att det inte behövs, ah, jag tror det får bli ett samtal dit!
senare på kvällern frågar killen mig vad jag tycker,om att de inbokade tiderna är strökna, jag säger att jag tror att det hade varit viktigt att fortsätta att prata med psykologen,

han säger då men det var ingen hjälp, inga tabletter, ingen hjälp, BARA prata... jag svarar att jag tror att den bästa medicinen för honom är just att bara prata!

Vi får lov att ringa teletolk eller ha en tolk som kommer hem till oss, utan att soc är med! vi har haft det tex, när den goda mannen har varit här och vi har behövt reda ut saker som pass också,

Får din somalier någon pyskologhjälp?
Kommer inte ihåg, du kanske har nämt det innan.. :wink:
Gud, va härligt med skid semester,Tror säkert att det blir en upplevelse, som de sent glömmer...
våra killar tycker att det är ssååå kallt här, så de vill knappt cykla till skolan.

Har ni haft några svårigheter med den svenska matkulturen, jag tycker att det ibland fortfarande svårt att få dem att äta svensk mat!

Ja, det är verkligen fruktansvärt att lyssna på deras berättelser om hur de har haft det, som du säger visst vi har mobbare i sverige också, men detta är något helt annat!

Har era killar några fritidsintresse?
Våran "struliga kille " han spelar fotboll och den andra killen han går på simskola, men den tar snart slut och då vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på, vi vill gärna att de har något på fritiden, så de kommer ut lite i samhället, några bra tips?

Hälsningar Elisabeth
 
Hur beräknas arvode och omkostnad för ensamkommande flykting

Det var bara en spontan tanke som for upp i skallen på mig nu när jag sitter och läser era intressanta inlägg.
Beräknas arvodet utifrån ungdom, och på vilken nivå i så fall?
Enl. rek. finns ju grundarvode och sen finns väl tre steg ytterligare inom förhöjt arvode.
Eller är det ett alldeles speciellt arvode när man tar emot ensamkommande flyktingbarn? (enl. ungdom under förutstättning att placeringen är i ungdomsåldern då förstås och motsvarande menar jag om placeringen är i barnåldern enl. rek.)
Blev kanske min fråga krånglig nu? Jag har en förmåga att kränga till orden :oops:

Likasamma tänker jag lite angående omkostnadsers. Inte vet ju jag, men det kanske finns större kostnader för dessa placeringar, (eller inte), men jag tänker tex telefonsamtal till hemlandet, (om det nu finns fungerande telelinjer från deras ursprungsland).
Inte för att vi har stått i kö för den här typen av placeringar hittills, (vi har nog helt enkelt inte fokuserat på den biten ännu). Vi vill nog börja på en enklare nivå som nybörjare inom familjehemsbiten, vi inbillar oss att det är svårare och krävs mer av en själv att ta emot e. flyktingb. Men inte vet jag, jag kan ju ha fel självklart!
 
Hej Hej!

Kan bara svara för min egen del, vi har inget speciellt arvode bara för att det är ensamkommande barn/ungd,

Om telefon samtal till hemland, vi köper telefon kort som man betalar 120 kr och sen omvandlas de till minuter, tex vi har en fd placering som nu befinner sig i Yemen och om jag ringer med telekortet som får jag för 120 kr/ 130 minuter, att prata för så det kostar då endast de 120 kr som jag betalade för kortet, man kan ringa från hemma telefonen och mobilen, faktist mycket bra!

Jag är glad för att vi har haft placeringar innan, man har lite kött på benen, vi har haft svenska ungdomar placerad men detta är nått helt annat, tycker jag i allafall.
Men man måste ju börja någonstans...så varför inte öppna sitt hem för dessa killar..=)
trots att det i bland är jobbigt så finns det ju så många goda stunder som man har tillsammans, roliga missförstånd, ( vi skickade våran kille till affären för att köpa, "juice" han kom hem med två 60 watt glödlampor och trodde att han skulle köpa "ljus.".. :idea: hehe...så kan det gå, =)

jag hatade orientalisk musik, innan killarna flyttade in till oss, jag kan lova så här snart efter ett år att en del låtar är faktiskt riktigt bra...nä, men skämt å sido, det är faktiskt en utmaning att ta sig an ungdomar från en annan kultur än sin egen, man lär sig massor jag har aldrig haft svårt med att människor är olika, men man får en helt annan syn på samhället, för inte tänker alla som mig, killarna blir ofta inte lika bra bemötta av sjukvården, affären, you name it! och det förvånade mig mycket, trodde att vi här i sverige accepterad människors kulturella olikheter men jag fortsätter hoppas!

Hälsn Elisabeth
 
Jag tror att det är mycket olika från kommun till kommun hur de beräknar arvode och omkostnadsers. Jag vet några kommuner som betalar det lägsta enl. kommunförbundets rekommendationer utan några tillägg, men vet även flera kommuner som betalar högsta arvode för kontrakterade fam.hem dvs ett barn 13-18 år 10 108 kr/mån i arvode och högsta omkostn. 170 % dvs 5938 kr + kostn. för telefonkort till hemlandet + avg för fritidsaktiviteter, cykel, semesterresa med familjehemmet eller vad det nu kan vara. Barnen blir även ordentligt klädutrustade för den årstid de placeras också.
 
Elisabeth sa:
Hej Hej!
Jag instämmer, visst är det härligt att känna att man inte är ensam =)

Lika glad varje gång jag kommer in och ser att det har skrivits lite..=)
Ännu har vi inte kommit igång med våra träffar tillsammans med de andra familjehemmen i min kommun som också har ensam-barn/ungd, men ser fram i mot det, ska bli jätte intressant.

Har ni kontakt med andra familjehem eran kommun som är i samma "båt" som er? eller rätta sagt oss.. =)

Här hemma har det varit lugnt och skönt (!) denna veckan och det var verkligen behövligt, kört på reserv energi förra veckan...så det var med glädje( mer än annars=) som veckan närmade sig helg!
Förra veckan sa den lite struliga killen att nu mådde han bra, nu hade allt det jobbigt i hjärtat försvunnit....jag klappade han på axlen och sa "Va skönt för dig, nu ska vi fortsätta att jobba för att du ska ha det så, gav han en kram och pussade han lätt på kinden!

Medans jag tänkte " ja, hur länge ska det vara denna gången innan nästa utbrott kommer" Visst tror jag att han kommer må bra, jag tror bara inte att 3 träffar med psykologen är lösningen på det hela.
igår när killen kom hem från fjärde träffen med psykologen så visar han lappen med alla tiderna han hade fram till jul, 4 tider eller så, då hade psykologen satt ett stort kryss över alla tiderna!

Och sagt till våran kille, men du verkar ju må såå bra nu, så jag tycker att det räcker med att du kommer tillbaka i januari, hmm... vi vill verkligen att han ska gå på sina inbokade tider, men säger psykologen att det inte behövs, ah, jag tror det får bli ett samtal dit!
senare på kvällern frågar killen mig vad jag tycker,om att de inbokade tiderna är strökna, jag säger att jag tror att det hade varit viktigt att fortsätta att prata med psykologen,

han säger då men det var ingen hjälp, inga tabletter, ingen hjälp, BARA prata... jag svarar att jag tror att den bästa medicinen för honom är just att bara prata!

Vi får lov att ringa teletolk eller ha en tolk som kommer hem till oss, utan att soc är med! vi har haft det tex, när den goda mannen har varit här och vi har behövt reda ut saker som pass också,

Får din somalier någon pyskologhjälp?
Kommer inte ihåg, du kanske har nämt det innan.. :wink:
Gud, va härligt med skid semester,Tror säkert att det blir en upplevelse, som de sent glömmer...
våra killar tycker att det är ssååå kallt här, så de vill knappt cykla till skolan.

Har ni haft några svårigheter med den svenska matkulturen, jag tycker att det ibland fortfarande svårt att få dem att äta svensk mat!

Ja, det är verkligen fruktansvärt att lyssna på deras berättelser om hur de har haft det, som du säger visst vi har mobbare i sverige också, men detta är något helt annat!

Har era killar några fritidsintresse?
Våran "struliga kille " han spelar fotboll och den andra killen han går på simskola, men den tar snart slut och då vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på, vi vill gärna att de har något på fritiden, så de kommer ut lite i samhället, några bra tips?

Hälsningar Elisabeth
Klicka för att se resterande...

Hejsan!

Tillbaka efter en händelserikl vecka i Dubail med företaget. Jag har inte haft mycket tid att skriva eftersom resan krävt en del förberedelser, men nu är jag tillbaks i vardagen. Skönt.

Jag säger bara fotboll. Båda våra killar spelar nu och de har tagits emot av de andra i laget på ett sätt man bara kan drömma om. Spåråket utvecklas med stormsteg och det hela känns helt rätt.

Om inte fotboll känns helt rätt tror jag ändå att antingen någon annan lagsport alternativt en ensamsport där man tränar tillsammans med andra är rätt medicin. Superviktigt med altiviteter.

Vår Somalier mår mindre bra just nu. Hans mamma väntar på besked från migrationsverket. Under väntan bor hon i någon form av kollektiv med de andra barnen och har nu inga pengar kvar. Problemet med vår kille är att han inte berättar spontant utan man måste dra sakerna ur honom. Vi ser ju att han mår skit... Hur som haver kräver mamman nu att han skaffar ett jobb och börjar skicka pengar. Dilemma på högsta nivå.

/Andreas
 
God kväll!

Härligt att du är tillbaka..=)

Ja, fotboll har varit super positivt för den ena killen, men den andra platsade inte ilaget, han pratar om schack, hehe..visserligen ingen lag sport, men det kanske hade varit något för honom, ska kolla upp om det finns nån schack klubb i närheten, fast han hade behövt en lag sport, då han är väldigt dålig på samspel, men men vi får se hur det blir!

Vad tråkigt att eran somaliska kille, mår dåligt!

Psykologhjälp till honom?
Eftersom han har svårt att prata om jobbiga saker så kanske han hade behövt en kontakt utanför hemmet som han i sinomtid kan lita på och börja öppna upp sig för, dessa killar har ju varit med om så otroligt mycket som vi nämt många gånger!

Våran ena kille hade det också så, föräldrar som kräver att han ska jobba och skicka pengar, vilket är näst in till omöjligt för honom, eftersom han inte skickat ner pengar har hans föräldrar helt tagit avstånd från honom, vilket är en plåga för honom!

Ibland önskar man att man kunde göra mer...

En härlig nyhet: Våran ena kille, ( han som inte spelar fotboll =) kom hem från skolan och berättade att han ska få börja IV efter jul lovet!!
Han har läst 1 år på SFI men har nu klart målen för att få gå vidare..=)

Han hade ett helt underbart leende på läpparna! och jag kan tillägga att jag är mycket stolt! :wink:

Är detta eran andra jul med eran somaliska kille och den första med den lilla killen?

Vad tycker somaliska killen om julen?
detta blir våran första med våra killar!! spännande....vi ska fira med en bit av min släkt blir väl 35st, men som tur är så känner killarna alla...=)

Ha det gott!

Hälsningar Elisabeth :wink:
 
Jul, jul, strålande jul.

Ja det kan vara ett gissel. Det här är vår andra jul med Somaliern och den första med Afganiern.
Precis som förra året kommer Somaliern att fly fältet och besöka kompisar på annan ort. Tråkigt, men han tror att vi tillbringar hela helgen med att stå på knä och be till gud. Han är livrädd för att hamna i helvetet om han skulle komma i kontakt med någon annan religion än islam. Kan tillägga att vi är starkt övertygade ateister så han har ju inget att frukta. Menmen..

Afganiern däremot ser fram emot julen och hjälper mer än gärna till med att slå in klappar, pynta mm. Han tycker däremot inte om glögg. Pepparkakor slinker ner lättare. :)
Vi kommer att åka till en skidort över julen och Afganiern är spänd på att åka skidor. Ska bli skönt att komma hemifrån lite.

På tal om annat ruttnade jag häromdagen och anmälde Somalierns skola till skolverket. Det har gått mer än fyra veckor sedan utvecklingssamtalet och det där uppföljningsmötet som vi skulle ha har lyst med sin frånvaro.
Det här var helt enkelt droppen som fick bägaren att rinna över. Det är bara den senaste av saker som skolan fallerat på.
Det började med att han tappades bort i samband med ett teaterbesök. Då ignorerade ansvarig lärare att hon inte hittade honom, hörde inte av sig utan vi fick ett samtal från vår son som sa att han var borta.
Vi hittade honom nerkyld på en tågstation. Så nu tyckte jag att nog får vara nog.

Ha en fortsatt bra dag allihopa!
/Andreas
 
Har läst denna "tråd" och blev SÅ glad när jag hittade den!! :smirk:
Vi har fått vår första placering nu och det är en ensamkommande ungdom från Afganistan. Som tur är så har vi i vår familj stor kunskap om människor från andra kulturer, men ändå har de första veckorna varit VÄLDIGT "upp och ner"!
Men just nu så har allt lugna ner sig och det känns som om vi ska kunna "ro detta i land" och försöka hjälpa och stötta "vår" undom.
Vi har ochså turen att ha en skola om verkligen har tagit emot honom med öppna armar. Skolan har stor erfarenheter av barn/ungdomar från andra kulturer och lärarna är otroligt duktiga att ha kontakt med oss som familjehem.
Jätte roligt att läsa och höra att det finns fler familjehem som man kanske kan dela erfarenheter med och vi kanske även kan stötta varandra när det behövs...

andreas sa:
Jul, jul, strålande jul.

Ja det kan vara ett gissel. Det här är vår andra jul med Somaliern och den första med Afganiern.
Precis som förra året kommer Somaliern att fly fältet och besöka kompisar på annan ort. Tråkigt, men han tror att vi tillbringar hela helgen med att stå på knä och be till gud. Han är livrädd för att hamna i helvetet om han skulle komma i kontakt med någon annan religion än islam. Kan tillägga att vi är starkt övertygade ateister så han har ju inget att frukta. Menmen..

Afganiern däremot ser fram emot julen och hjälper mer än gärna till med att slå in klappar, pynta mm. Han tycker däremot inte om glögg. Pepparkakor slinker ner lättare. :)
Vi kommer att åka till en skidort över julen och Afganiern är spänd på att åka skidor. Ska bli skönt att komma hemifrån lite.

På tal om annat ruttnade jag häromdagen och anmälde Somalierns skola till skolverket. Det har gått mer än fyra veckor sedan utvecklingssamtalet och det där uppföljningsmötet som vi skulle ha har lyst med sin frånvaro.
Det här var helt enkelt droppen som fick bägaren att rinna över. Det är bara den senaste av saker som skolan fallerat på.
Det började med att han tappades bort i samband med ett teaterbesök. Då ignorerade ansvarig lärare att hon inte hittade honom, hörde inte av sig utan vi fick ett samtal från vår son som sa att han var borta.
Vi hittade honom nerkyld på en tågstation. Så nu tyckte jag att nog får vara nog.

Ha en fortsatt bra dag allihopa!
/Andreas
Klicka för att se resterande...
 
Jag har sagt det förut, jag tycker att det här är ett så stort, viktigt o engagerande ämne som skulle få ha ett värde som ett eget ämne här på forumet!
Någon mer än jag som tycker så? :wink:
 
Med intresse läser jag om er som tar emot ensamkomna flyktingbarn. Ska bli spännande att följa er genom era placeringar och att få höra hur de kommer att anpassa sig med sina nya familjer. Har tyvärr mest negativa erfarenheter av detta, men det behöver inte betyda att det aldrig går bra i de nya familjerna. Kan vara mindre behov av detta forum om allt går bra, så kanske får vi inte veta det så ofta.
Men jag tycker absolut inte att det behöver ett eget forum. Så länge det är högaktuellt ligger tråden överst och är lätt att hitta. Hamnar den för långt ner är det bara att börja en ny tråd.
mat-tilda
 
Men så har jag ju inte sagt! Jag sa inte att ämnet behövde ett eget forum. Jag skulle bara vilja att ämnet fick en egen tråd typ.
Precis så tycker jag om kontaktfamiljeuppdrag också. Det här ämnet har blivit långt nu, för smidighetens skull så önskade jag mig det!
Det var ju inte på något vis menat negativt! Verkligen inte!


mat-tilda sa:
Med intresse läser jag om er som tar emot ensamkomna flyktingbarn. Ska bli spännande att följa er genom era placeringar och att få höra hur de kommer att anpassa sig med sina nya familjer. Har tyvärr mest negativa erfarenheter av detta, men det behöver inte betyda att det aldrig går bra i de nya familjerna. Kan vara mindre behov av detta forum om allt går bra, så kanske får vi inte veta det så ofta.
Men jag tycker absolut inte att det behöver ett eget forum. Så länge det är högaktuellt ligger tråden överst och är lätt att hitta. Hamnar den för långt ner är det bara att börja en ny tråd.
mat-tilda
Klicka för att se resterande...
 
God förmiddag!

Roligt att eran lilla kille ser fram emot julen, våra killar pratar en massa om julafton, och ser fram emot att träffa släkten och få paket! "vem gör inte det =)

Vi var på lucia firande i kyrkan i byn vi bor, och killarna tyckte att det var
både roligt och fint! Blev faktist lite förvånad att de ville följa med, tänkte kanske att det var lite mer som din solaiska kille, lite rädda för att "svika sin religion," men till min stora glädje så följde dem med!

Det är bra att du reagerar när skolan inte håller vad som lovas!
Det är ju för Killens bästa, så det är ju viktigt att det sköts rätt, så han får en bra skolgång!

Gud, va illa, hur kan man "tappa" bort honom, under ett teaterbesök, stackars kille! oansvarlig lärare!

Nu är julgranen gjort sin entre i vårat hus...och det börjar på riktigt att kännas att julen snart är här..... :wink:

Killarna var hos tandläkaren för första gången i förra veckan, rätt så nervösa och rädda för att inte kunna göra sig riktigt förstådd. som tur var så pratade tandläkaren arabiska, vilket killarna både kan förstå och prata till viss del!

Önskar dig en fortsatt trevlig måndag!

Hälsn Elisabeth
 
Hej & välkommen :wink:
Roligt, med fler familjehem som tar emot ensamkommande barn/ungd.
Härligt att det känns som att ni har landat i vardagen, i bland¨tar det lite tid...
Skönt att skolan har varit så positiv, roligt med kompetenta lärare!
Har han varit länge i sverige, jag tänkte med svenska språket och så?

Hälsn Elisabeth





]
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp