Varför är ni familjehem?
- Trådstartare Gör mitt bästa...
- Start datum
- Status
honey sa:
Jag ber om ursäkt för att jag inte kan allt om detta (än. Jag försöker lära mig). Dock står jag fast vid att anledningen att många tror att ni tar emot placeringar för pengarnas skull är att många familjehem pratar väldigt mycket om ersättningar, pengar och mer pengar o s v. Man skulle ju tro att i en tråd med rubriken "Varför är ni familjehem" skulle tyngdpunkten ligga vid en önskan att hjälpa, men ganska snabbt började det handla om pengar.
Jag tror inte man tar emot placeringar för att tjäna pengar på det, i alla fall inte alltid. Jag är säker på att många, ja till och med de flesta tar emot placeringar för att de vill hjälpa barn (och förhoppningsvis också deras föräldrar).
Men man hör/läser många skräckhistorier också... :littlesad Fast det är inte ämnet för tråden. Dessutom är det ju så att man bara får höra om familjehem där det av olika anledningar går snett. De fall där allt går bra och barnen mår bra får man ju aldrig höra om.
Jag lyfter på hatten för er som av osjälviska skäl tar emot okända barn i era hem och sliter för att ge dem en bra tillvaro.
Jag har gråtit så många tårar , fått utstå så mkt beskyllningar från bio o från andra. Jag har gått på tå för soc o bio. avstått ifrån många resor pga bio o soc som inte velat se vad jag o min familj behöver. så många dagar har jag oroat mig för att behöva se ett tryggt barn slitas ifrån sitt hem efter många år- dvs vårt hem. Vi har haft ett barn placerat i många år nu- från början ett " litet barn som är lite försenad i sin utveckling till att bli ett barn som kräver ständig passning o anpassning , som utreds för svåra diagnoser i skrivande stund o som soc nu- efter 4.5 år börjat inse har problem som är bestående o troligen blir barnet alltmer funktionshindrat med tiden. o allt vi vill i familjen är att barnet ska få sin trygghet i framtiden- vi vill få vårdnaden . i början brydde jag mig inte ett dugg om pengarna , men med tiden har jag förändrat synen . Vi gör ett fantastiskt tungt jobb( om än fantastiskt ) med dessa små o större . O soc lägger mkt ansvar i våra händer - på gott o ont. De räknar med att vi ska ställa upp på allt. Jag har i dagarna begärt högre arvode. Av det skäl att min insats är stor , o med den tanken att jag troligen aldrig kommer kunna gå upp i heltidstjänst på jobbet då barnet behöver mig hemma på halvtid , troligen i många år till. Vi har satsat allt på detta barn o kommer satsa vidare. Med lika full kraft . För det behöver vår ekonomi tryggas. Det är inget avlönat arbete jag har. Jag fostrar o ger kärlek till detta barn . För jag älskar barnet . Även om arvodet inte höjs - MEN då kanske jag inte kan vara hemma o ge barnröster dom hen behöver. Ibland undrar jag som sagt vad som driver oss..... När jag startade tråden var vi mitt uppe i en rättslig process få min oro var enorm att barnet skulle mista din trygghet . Idag är det lugnare - men oron finns alltid där o det finns stunder få jag undrar- hur kommer det sig att jag/ vi orkar fast det så ofta är så tufft.....
LOL
vi får typ......3 kr per timme 24/7 för våra "uppdrag"....
om inte vi skulle ta emot dessa barn så skulle dom hamna på något hem där dom kostar typ 100 kr per timme 24/7...
så du tycker att en del av oss gör detta för pengar???
börja du ifråga sätta dessa bolag/organisationer istället för att hacka på som gör detta för kärlek/pengar....
nä
ta reda på fakta innan du börjar gnälla i detta forum
vi får typ......3 kr per timme 24/7 för våra "uppdrag"....
om inte vi skulle ta emot dessa barn så skulle dom hamna på något hem där dom kostar typ 100 kr per timme 24/7...
så du tycker att en del av oss gör detta för pengar???
börja du ifråga sätta dessa bolag/organisationer istället för att hacka på som gör detta för kärlek/pengar....
nä
ta reda på fakta innan du börjar gnälla i detta forum
""Jag lyfter på hatten för er som av osjälviska skäl tar emot okända barn i era hem och sliter för att ge dem en bra tillvaro.""
:bow jag bockar och bugar!
Vi tar emot barn för att vi har tid plats och hjärtan för flera, alla barn har rätt till en fungerande familj.
Visst finns de de som gör det för pengar, men de brukar inte bli långvariga i branchen!
Att klara sig på 1050 kr, ja men det är bara ett bidrag till sina egna barn som man har försörjningsplikt för. Familjehemsbarnen har jag inte försörjningsansvar över, bara omsorgsansvar, därav betalar soc omk!
Så jag skäms inte för att få betalt för att omsorga över barnen! Men mitt hjärta och värme, trygghet får jag bidra med själv, vilket jag gör mer än gärna! Man får så mycket tillbaks efter allt slit, för det är inte "bara" att vara familjehem, jag trivs och placeringarna trivs!
Bli familjehem, det behövs!!
Carina
:bow jag bockar och bugar!
Vi tar emot barn för att vi har tid plats och hjärtan för flera, alla barn har rätt till en fungerande familj.
Visst finns de de som gör det för pengar, men de brukar inte bli långvariga i branchen!
Att klara sig på 1050 kr, ja men det är bara ett bidrag till sina egna barn som man har försörjningsplikt för. Familjehemsbarnen har jag inte försörjningsansvar över, bara omsorgsansvar, därav betalar soc omk!
Så jag skäms inte för att få betalt för att omsorga över barnen! Men mitt hjärta och värme, trygghet får jag bidra med själv, vilket jag gör mer än gärna! Man får så mycket tillbaks efter allt slit, för det är inte "bara" att vara familjehem, jag trivs och placeringarna trivs!
Bli familjehem, det behövs!!
Carina
BellaDonna sa:
Som du vet så råder STOR brist på famljehem, dom flesta kommuner letar med ljus o lykta, vore det nu så att man blev rik på det så skulle det knappast vara sån stor brist på familjehem.... tvärtom så skulle man behöva vara miljonär innan man blev familjehem..... för många gånger kostar det mer än det smakar.
Vet du varför så få höginkomsttagare är familjehem??
Jo för INGEN KAN JOBBA SÄRSKILT MYCKET och fortsätta vara höginkomsttagare efter att dom tagit emot några placeringar, glöm inte BellaDonna att det är väldigt få VANLIGA barn som placeras, placerade barn och ungdomar har ofta otroliga ryggsäckar, och att då tro att du kan fortsätta jobba heltid är oftast bara att glömma, man behövs hemma för vilken arbetsgivare tror du godtar att du är hemma för umgängen, sossmöten, BUP besök, sjukhusbesök, ute och letar små rymmare, är med i skolan när det händer saker runt dom små........
Tror du på allvar att vi kan gå till ett arbete utanför hemmet när vi tar emot tonåringar som har 4 HVB hem bakom sig, eller när vi tar emot mamma/barn placeringar som har har dödshot på sig p.g.a en stor släkt som vill upprätta sin heder? Nej du, det är stenkoll dygnets alla 24 timmar....menar du på allvar att vi ska göra detta utan betalning? Kom ner på jorden det är få problemfria 4-åringar med lockigt hår som placeras.......
Många av oss har inte bara dunungar i våra hem :littlesad
Du skriver att föräldrarna bara får ett barnbidrag.......men det är ju föräldrarna som ska betala resten, alla föräldrar har ett föräldraansvar och det är att försörja sina barn tills dom blivit vuxna, sen hur mycket man väljer att lägga på barnens mat, kläder, hobbyn och leverne är upp till varje förälder. Familjehemmen har inte det ansvaret utan det är något som sammhället får stå för när inte föräldrarna gör det.
jag kunde inte ha sagt det bättre själv!Som Trixen skrev. Barnbidraget försörjer inte barnet.
Barn kostar betydligt mer än så.
Mina ungar ruinerar då mig.
I år fyra nya cyklar och då billiga total 10000kr (där rök 10mån barnbidrag)
Moppe kort 6000kr
Moppe ärvt av de äldre men köpt för 30 000kr (hjälm 1000kr)
Bil körkort pågår.
Bensin till träningar o vänner dom har 5000kr/mån
Mat o hyggen 10000kr/mån (drog av oss vuxna)
Barn Kalas i dag handlat för minst 1000kr.
Nu Blommor till fröknar, klassresa, klassaktiveteter, många sköna 100lappar segla där iväg.
Två bilar var av en STOR (googla vad det kostar att äga)
Semester ca 80 000kr /år (vet inte om detta var i underkant)
sophämtning
varmvatten
kläder
mobiler
datorer
möbler
skridskor
skidor
bob
leksaker
slalomutrustning
sparkcykel
barnvagn
bilstol
blöjor
barnförsäkring
hjälmar till allt
Och dom har en förmåga att växa ur allt, så man måste köpa nytt hela tiden.
Ja det är oändligt med utgifter på ungarna.
Det är ju bara räkna ut hur mycket man själv får in och vad man gör av med.
Ingen i detta land kan leva på en tusing.
Och som sagt jag beundrar också alla som tar i mot tonåringar o andra problem barn
Jag är er största beundrare.
Tycker det är åt h.....e att ni inte får bättre villkor.
Trotts att det är så underbetalt, så längtar vi efter att få göra en insatts.
Men vet inte hur länge till, jag orkar med ovissheten.
Bor ju tydligen helt fel här är överskott på hem. (dock ej för tonåringar)
Barn kostar betydligt mer än så.
Mina ungar ruinerar då mig.
I år fyra nya cyklar och då billiga total 10000kr (där rök 10mån barnbidrag)
Moppe kort 6000kr
Moppe ärvt av de äldre men köpt för 30 000kr (hjälm 1000kr)
Bil körkort pågår.
Bensin till träningar o vänner dom har 5000kr/mån
Mat o hyggen 10000kr/mån (drog av oss vuxna)
Barn Kalas i dag handlat för minst 1000kr.
Nu Blommor till fröknar, klassresa, klassaktiveteter, många sköna 100lappar segla där iväg.
Två bilar var av en STOR (googla vad det kostar att äga)
Semester ca 80 000kr /år (vet inte om detta var i underkant)
sophämtning
varmvatten
kläder
mobiler
datorer
möbler
skridskor
skidor
bob
leksaker
slalomutrustning
sparkcykel
barnvagn
bilstol
blöjor
barnförsäkring
hjälmar till allt
Och dom har en förmåga att växa ur allt, så man måste köpa nytt hela tiden.
Ja det är oändligt med utgifter på ungarna.
Det är ju bara räkna ut hur mycket man själv får in och vad man gör av med.
Ingen i detta land kan leva på en tusing.
Och som sagt jag beundrar också alla som tar i mot tonåringar o andra problem barn
Jag är er största beundrare.
Tycker det är åt h.....e att ni inte får bättre villkor.
Trotts att det är så underbetalt, så längtar vi efter att få göra en insatts.
Men vet inte hur länge till, jag orkar med ovissheten.
Bor ju tydligen helt fel här är överskott på hem. (dock ej för tonåringar)
Ja får att återgå till startfrågan - Varför är ni familjehem?
Vi är inte familjehem ännu, men är utredda och väntar på placering. Mina skäl till att bli familjehem är framförallt två:
För det första;
Jag anser att vi alla bör göra vad vi kan för att forma en bättre värld. En del kan skänka pengar till välgörenhet. En del kan vara hjälparbetare i katastrofdrabbade länder. En del besöker människor i fängelse. En del stöttar och hjälper människor i sin närhet. Jag/vi passar att bli familjehem!
Det andra skälet är betydligt mer egoistiskt; jag har alltid känt en längtan efter att ha flera barn. Av olika skäl så har vi (enbart) fått två egna barn - och jag känner att här finns möjlighet att få ta hand om fler - om än för en kortare tid
Vi är inte familjehem ännu, men är utredda och väntar på placering. Mina skäl till att bli familjehem är framförallt två:
För det första;
Jag anser att vi alla bör göra vad vi kan för att forma en bättre värld. En del kan skänka pengar till välgörenhet. En del kan vara hjälparbetare i katastrofdrabbade länder. En del besöker människor i fängelse. En del stöttar och hjälper människor i sin närhet. Jag/vi passar att bli familjehem!
Det andra skälet är betydligt mer egoistiskt; jag har alltid känt en längtan efter att ha flera barn. Av olika skäl så har vi (enbart) fått två egna barn - och jag känner att här finns möjlighet att få ta hand om fler - om än för en kortare tid
EmmaLisa sa:Ja får att återgå till startfrågan - Varför är ni familjehem?
Vi är inte familjehem ännu, men är utredda och väntar på placering. Mina skäl till att bli familjehem är framförallt två:
För det första;
Jag anser att vi alla bör göra vad vi kan för att forma en bättre värld. En del kan skänka pengar till välgörenhet. En del kan vara hjälparbetare i katastrofdrabbade länder. En del besöker människor i fängelse. En del stöttar och hjälper människor i sin närhet. Jag/vi passar att bli familjehem!
Det andra skälet är betydligt mer egoistiskt; jag har alltid känt en längtan efter att ha flera barn. Av olika skäl så har vi (enbart) fått två egna barn - och jag känner att här finns möjlighet att få ta hand om fler - om än för en kortare tid
Vi halkade nog in på ett bananskal......
Från början (för ca 24 år sen) så var vi kontaktfamilj, vi hade 3 egna men tyckte vi ville göra en insats och hade tid och plats för en till, den ängeln hade vi sen varannan-var tredje helg och på lov i flera år, vi fick sen möjligheten att gå en PRIDE-utbildning, vi gick den under en termin, vid det laget så hade vi 4 egna bio barn.
När yngsta var ca 4 år fick vi frågan om en 2-åring, vi tackade ja och den
bodde sen hos oss i 15 år, vi fick även en till som bodde hos oss i ca två år innan h*n fick återvända hem.När dom 2 äldsta flyttat hemmifrån så blev vi även jourhem, det har vi varit nu i ca 8-9 år.
Från början tog vi "lite enklare fall" men numera har vi många svåra fall, tonåringar och många med NP-diagnoser och dom sista åren även Mamma/barn.
Vissa har blivit kvar länge och en blev kvar till 20 år.
Så från början ville vi göra "lite nytta" och vi ville gärna ha en till att älska....sen växte vi in i det och nu är det en livsstil, nu tar vi inte små längre och vi behöver inte fler som ska bli "våra", däremot hoppas vi kunna så små frön och jag vet att vi gör en makalös sammhällsnytta, vi har fall som många inte skulle ta in i sitt hem för allt smör i småland.
Men man ska inte leva på rosa moln och tro att man kan rädda världen, för vi har lärt oss under resans gång att det är ett slitjobb utan vare sig semester eller tjänstepension, många gånger otacksamt MEN numera brinner vi för det, att kunna så ett litet frö hos några av dessa vilsna, många gånger monster, är vår belöning
MEN den dagen jag börjar tycka att det är jobbigt och inte det minsta spännande när en ny jouris är på väg, då ska jag sluta.
Och så länge som kommunerna vi jobbar med är bra så länge fortsätter vi nog, däremot kan sånt förändras när personal byts, jag har ett antal kommuner som jag inte tar fler ifrån, gemensamt är att dom är fruktansvärt snåla och ger vare sig stöd handledning eller ordentliga ersättningar för det vi gör.
Dessa ungar kostar och måste få kosta.
Så för oss är det ett jobb -ett roligt jobb :smirk:
Vi valde inte att bli familjehem utan vi blev det bara eftersom ett litet barn i vår närhet behövde hjälp. Vi tvekade inte en sekund och flyttade in i vårt hem och i våra hjärtan för ett och ett halvt år sedan.
Vi kom att älska barnet som vårat eget...H*n har gett oss massor av glädje men aldrig kunde vi då ha gissat hur mycket oro, smärta, tårar och ilska det också skulle innebära att vara familjehem.
Det har stormats omkring oss hela tiden och nu har den nya socialsekreteraren vänt "trolig uppväxt" till "trolig hemgång"
Om jag visste att detta barn fick det bra så vore det väl en sak, men jag och många fler vet att det inte alls kommer att bli bra för vår
Varför ska soc använda ett litet barn som försökskanin??? :evil:
Jag gråter men kan inte göra mer än jag gör för
Ja varför är man familjehem? Så länge jag kan minnas har jag velat det men det var inte så här jag hade tänkt att det skulle vara. Inget jag rekommenderar till mina vänner i alla fall. Trots det så kämpar vi för att just detta barn ska få känna sig trygg hos oss så länge som möjligt.
I morgon är det förhandlingar så då får vi veta om h*n får stanna över sommaren i alla fall
flyttade in i vårt hem och i våra hjärtan för ett och ett halvt år sedan. Vi kom att älska barnet som vårat eget...H*n har gett oss massor av glädje men aldrig kunde vi då ha gissat hur mycket oro, smärta, tårar och ilska det också skulle innebära att vara familjehem.
Det har stormats omkring oss hela tiden och nu har den nya socialsekreteraren vänt "trolig uppväxt" till "trolig hemgång"
Om jag visste att detta barn fick det bra så vore det väl en sak, men jag och många fler vet att det inte alls kommer att bli bra för vår
Varför ska soc använda ett litet barn som försökskanin??? :evil:
Jag gråter men kan inte göra mer än jag gör för
Ja varför är man familjehem? Så länge jag kan minnas har jag velat det men det var inte så här jag hade tänkt att det skulle vara. Inget jag rekommenderar till mina vänner i alla fall. Trots det så kämpar vi för att just detta barn ska få känna sig trygg hos oss så länge som möjligt.
I morgon är det förhandlingar så då får vi veta om h*n får stanna över sommaren i alla fall
Jag mannen i vårt förhållande har själv haft foster föräldrar och det blev mycket bra för mig.
Nu i 40 års ålder är jag och min sambo i den fasen i vårt liv och förutsättningarna är rätt för att ta emot ett eller två barn som familjehem.
Därför är jag och min sambo nu familjehem och ger tillbaka hjälp för en ung människa som behöver det vare sig de vet det eller ej.
Vi blev utredda och har nu vår första placering sedan några månader, med allt vad det innebär:
Hämtade ikväll (måndag) kanonfull i en lägenhet när påstod att de skulle på fotboll Hm Hm.
Men jag visste vad jag gav mig in på..... bättre än de flesta.
Jag läser ofta på forumet utan att vara inloggad och lär mig en hel del tack alla
Nu i 40 års ålder är jag och min sambo i den fasen i vårt liv och förutsättningarna är rätt för att ta emot ett eller två barn som familjehem.
Därför är jag och min sambo nu familjehem och ger tillbaka hjälp för en ung människa som behöver det vare sig de vet det eller ej.
Vi blev utredda och har nu vår första placering sedan några månader, med allt vad det innebär:
Hämtade ikväll (måndag)
kanonfull i en lägenhet när påstod att de skulle på fotboll Hm Hm.Men jag visste vad jag gav mig in på..... bättre än de flesta.
Jag läser ofta på forumet utan att vara inloggad och lär mig en hel del
tack allaGlad att ni delar med er Vi visar på det omtänksamma i samhället
Vi visar på det omtänksamma i samhälletSom du vet så råder STOR brist på famljehem, dom flesta kommuner letar med ljus o lykta, vore det nu så att man blev rik på det så skulle det knappast vara sån stor brist på familjehem.... tvärtom så skulle man behöva vara miljonär innan man blev familjehem..... för många gånger kostar det mer än det smakar.
Vet du varför så få höginkomsttagare är familjehem??
Jo för INGEN KAN JOBBA SÄRSKILT MYCKET och fortsätta vara höginkomsttagare efter att dom tagit emot några placeringar, glöm inte BellaDonna att det är väldigt få VANLIGA barn som placeras, placerade barn och ungdomar har ofta otroliga ryggsäckar, och att då tro att du kan fortsätta jobba heltid är oftast bara att glömma, man behövs hemma för vilken arbetsgivare tror du godtar att du är hemma för umgängen, sossmöten, BUP besök, sjukhusbesök, ute och letar små rymmare, är med i skolan när det händer saker runt dom små........
Tror du på allvar att vi kan gå till ett arbete utanför hemmet när vi tar emot tonåringar som har 4 HVB hem bakom sig, eller när vi tar emot mamma/barn placeringar som har har dödshot på sig p.g.a en stor släkt som vill upprätta sin heder? Nej du, det är stenkoll dygnets alla 24 timmar....menar du på allvar att vi ska göra detta utan betalning? Kom ner på jorden det är få problemfria 4-åringar med lockigt hår som placeras.......
Många av oss har inte bara dunungar i våra hem :littlesad
Du skriver att föräldrarna bara får ett barnbidrag.......men det är ju föräldrarna som ska betala resten, alla föräldrar har ett föräldraansvar och det är att försörja sina barn tills dom blivit vuxna, sen hur mycket man väljer att lägga på barnens mat, kläder, hobbyn och leverne är upp till varje förälder. Familjehemmen har inte det ansvaret utan det är något som sammhället får stå för när inte föräldrarna gör det.[/quote]
Lite svårt med läsförståelsen? Jag skrev att somliga tror att folk ställer upp som familjehemmen för att tjäna pengar på det, och när man i en tråd med rubriken "Varför är ni familjehem?" inte ser mycket annat än snack om pengar är det lätt att förstå varför somliga får den uppfattningen.
Ja, föräldrarna har försörjningsplikt och det har inte ni. Ni har faktiskt ingen plikt över huvud taget att offra er så enormt som en del av er tycks göra. det är ju helt frivilligt.
Jag skrev ingenstans att ni ska göra det gratis, så lugna ner dig lite.
Men du tar upp något intressant - du pratar om tunga ryggsäckar. Vet ni alltid i detalj varför barnen kommer till er? Jag trodde det var sekretess på sådant? När en bekants barn placerades hos en släkting fick släktingen inte veta något alls, allt var sekretessbelagt och det var helt upp till min bekanta att berätta så mycket eller lite hon själv ville.
Ni utgår ständigt från att alla placeringar är helt riktiga, att soc aldrig begår misstag, breder ut sig i utredningar och rentav ljuger (det händer, ofta till och med!) - hur kan ni vara så säkra?
Om man nu betänker vilka summor som läggs på att främlingar ska ta hand om folks barn, så skulle det spara massor i både reda pengar och förstörda liv om föräldrarna fick dessa pengar så de kunde ta hand om sina barn hemma (i de fall där soc anser att eknomin är fö dålig - jo, sådana omhändertaganden sker). Vi vet ju alla att många familjehem är tusen gånger värre än den värste förälder kan vara, så det skulle vara enbart win. För alla.
Vet du varför så få höginkomsttagare är familjehem??
Jo för INGEN KAN JOBBA SÄRSKILT MYCKET och fortsätta vara höginkomsttagare efter att dom tagit emot några placeringar, glöm inte BellaDonna att det är väldigt få VANLIGA barn som placeras, placerade barn och ungdomar har ofta otroliga ryggsäckar, och att då tro att du kan fortsätta jobba heltid är oftast bara att glömma, man behövs hemma för vilken arbetsgivare tror du godtar att du är hemma för umgängen, sossmöten, BUP besök, sjukhusbesök, ute och letar små rymmare, är med i skolan när det händer saker runt dom små........
Tror du på allvar att vi kan gå till ett arbete utanför hemmet när vi tar emot tonåringar som har 4 HVB hem bakom sig, eller när vi tar emot mamma/barn placeringar som har har dödshot på sig p.g.a en stor släkt som vill upprätta sin heder? Nej du, det är stenkoll dygnets alla 24 timmar....menar du på allvar att vi ska göra detta utan betalning? Kom ner på jorden det är få problemfria 4-åringar med lockigt hår som placeras.......
Många av oss har inte bara dunungar i våra hem :littlesad
Du skriver att föräldrarna bara får ett barnbidrag.......men det är ju föräldrarna som ska betala resten, alla föräldrar har ett föräldraansvar och det är att försörja sina barn tills dom blivit vuxna, sen hur mycket man väljer att lägga på barnens mat, kläder, hobbyn och leverne är upp till varje förälder. Familjehemmen har inte det ansvaret utan det är något som sammhället får stå för när inte föräldrarna gör det.[/quote]
Lite svårt med läsförståelsen? Jag skrev att somliga tror att folk ställer upp som familjehemmen för att tjäna pengar på det, och när man i en tråd med rubriken "Varför är ni familjehem?" inte ser mycket annat än snack om pengar är det lätt att förstå varför somliga får den uppfattningen.
Ja, föräldrarna har försörjningsplikt och det har inte ni. Ni har faktiskt ingen plikt över huvud taget att offra er så enormt som en del av er tycks göra. det är ju helt frivilligt.
Jag skrev ingenstans att ni ska göra det gratis, så lugna ner dig lite.
Men du tar upp något intressant - du pratar om tunga ryggsäckar. Vet ni alltid i detalj varför barnen kommer till er? Jag trodde det var sekretess på sådant? När en bekants barn placerades hos en släkting fick släktingen inte veta något alls, allt var sekretessbelagt och det var helt upp till min bekanta att berätta så mycket eller lite hon själv ville.
Ni utgår ständigt från att alla placeringar är helt riktiga, att soc aldrig begår misstag, breder ut sig i utredningar och rentav ljuger (det händer, ofta till och med!) - hur kan ni vara så säkra?
Om man nu betänker vilka summor som läggs på att främlingar ska ta hand om folks barn, så skulle det spara massor i både reda pengar och förstörda liv om föräldrarna fick dessa pengar så de kunde ta hand om sina barn hemma (i de fall där soc anser att eknomin är fö dålig - jo, sådana omhändertaganden sker). Vi vet ju alla att många familjehem är tusen gånger värre än den värste förälder kan vara, så det skulle vara enbart win. För alla.
Bella Donna..... Det var du som skrev att föräldrarna "får ett barnbidrag, inte ett öre mer".
Som förälder med barn så har alla rätt till försörjningsstöd, och får man försörjningsstöd så ska man ha råd att ge barnet mat och kläder, i VISSA fall så super föräldrarna upp pengarna och prioriterar inte mat till barnen.
Självklart måste då barnen tas om hand om någon annan eller?
Att misstag begås vet vi alla, att soss ibland har tagit barn på felaktiga grunder existerar, ingen har ifrågasatt det, att barn ibland kommer till dåliga familjehem vet vi också.
Men många gånger så är omhändertagandet befogat.....
Veta allt i detalj gör vi inte alltid men att få reda på det mesta måste vi för att kunna göra ett bra jobb, att vi får reda på så mycket som möjligt är väl inte konstigt?
Vad tror du annars händer om jag får ett barn med blodsmitta? Eller får ett barn som varit utsatt för övergrepp, självklart måste vi få reda på sånt för att kunna förebygga mycket problem, däremot allt om föräldrarna får vi inte alltid reda på.
Du skriver:
"Om man nu betänker vilka summor som läggs på att främlingar ska ta hand om folks barn, så skulle det spara massor i både reda pengar och förstörda liv om föräldrarna fick dessa pengar så de kunde ta hand om sina barn hemma"
Nu får du förklara dig närmare..... ska missbrukande föräldrar, psykiskt sjuka, misshandlande föräldrar, Utvecklingsstörda föräldrar, föräldrar som faktiskt slänger ut sina barn och inte VILL ta hand om dom, föräldrar som utövar hedersförtryck på sina barn bättre kunna ta hand om sina barn om dom får pengar??
För det som jag räknade upp här ovan är en stor del av anledningar till att barn omhändertas..........
Så dessvärre BellaDonna så vore det nog toppen om vi kunde ge alla föräldrar till omhändertagna barn pengarna men på vilket sätt skulle en dysfunktionell förälder bli mindre dålig om dom fick mer pengar, det är ett ytterst litet antal som det skulle göra skillnad för om dom fick mer pengar.
Som förälder med barn så har alla rätt till försörjningsstöd, och får man försörjningsstöd så ska man ha råd att ge barnet mat och kläder, i VISSA fall så super föräldrarna upp pengarna och prioriterar inte mat till barnen.
Självklart måste då barnen tas om hand om någon annan eller?
Att misstag begås vet vi alla, att soss ibland har tagit barn på felaktiga grunder existerar, ingen har ifrågasatt det, att barn ibland kommer till dåliga familjehem vet vi också.
Men många gånger så är omhändertagandet befogat.....
Veta allt i detalj gör vi inte alltid men att få reda på det mesta måste vi för att kunna göra ett bra jobb, att vi får reda på så mycket som möjligt är väl inte konstigt?
Vad tror du annars händer om jag får ett barn med blodsmitta? Eller får ett barn som varit utsatt för övergrepp, självklart måste vi få reda på sånt för att kunna förebygga mycket problem, däremot allt om föräldrarna får vi inte alltid reda på.
Du skriver:
"Om man nu betänker vilka summor som läggs på att främlingar ska ta hand om folks barn, så skulle det spara massor i både reda pengar och förstörda liv om föräldrarna fick dessa pengar så de kunde ta hand om sina barn hemma"
Nu får du förklara dig närmare..... ska missbrukande föräldrar, psykiskt sjuka, misshandlande föräldrar, Utvecklingsstörda föräldrar, föräldrar som faktiskt slänger ut sina barn och inte VILL ta hand om dom, föräldrar som utövar hedersförtryck på sina barn bättre kunna ta hand om sina barn om dom får pengar??
För det som jag räknade upp här ovan är en stor del av anledningar till att barn omhändertas..........
Så dessvärre BellaDonna så vore det nog toppen om vi kunde ge alla föräldrar till omhändertagna barn pengarna men på vilket sätt skulle en dysfunktionell förälder bli mindre dålig om dom fick mer pengar, det är ett ytterst litet antal som det skulle göra skillnad för om dom fick mer pengar.
Bella Donna..... Det var du som skrev att föräldrarna "får ett barnbidrag, inte ett öre mer".
Som förälder med barn så har alla rätt till försörjningsstöd, och får man försörjningsstöd så ska man ha råd att ge barnet mat och kläder, i VISSA fall så super föräldrarna upp pengarna och prioriterar inte mat till barnen.
Självklart måste då barnen tas om hand om någon annan eller?
Ja, självklart finns det tillfällen då barn tyvärr måste omhändertas. Jag har aldrig sagt något annat.
Nej, alla har inte rätt till försörjningsstöd. Man kan hamna över normen utan att för den skull ha särskilt mycket pengar. I de flesta kommuner får man inte försörjningsstöd om man har bil, hus, bostadsrätt etc.
Att misstag begås vet vi alla, att soss ibland har tagit barn på felaktiga grunder existerar, ingen har ifrågasatt det, att barn ibland kommer till dåliga familjehem vet vi också.
Men många gånger så är omhändertagandet befogat.....
Den allmänna inställningen på detta forum tycks vara att föräldrarna alltid gjort något "för att förtjäna" att barnen tagits ifrån dem. Många förfasas över att "deras små" ska hem till sina föräldrar, det talas om "tunga bagage"... Tyvärr verkar många helt sakna insikten att soc alldeles för ofta gör fel och omhändertar barn som inte alls var i behov av det.
Jag har aldrig påstått att barn aldrig skulle behöva omhändertas, jag är mycket medveten om att det tyvärr är nödvändigt ibland. Men det vore bra om många i samhället i allmänhet och på detta forum i synnerhet insåg att det alldeles för ofta begås misstag.
Utgå inte ifrån att soc alltid gjort rätt i sin bedömning när de vill placera barn hos er, det är allt jag säger.
Veta allt i detalj gör vi inte alltid men att få reda på det mesta måste vi för att kunna göra ett bra jobb, att vi får reda på så mycket som möjligt är väl inte konstigt?
Vad tror du annars händer om jag får ett barn med blodsmitta? Eller får ett barn som varit utsatt för övergrepp, självklart måste vi få reda på sånt för att kunna förebygga mycket problem, däremot allt om föräldrarna får vi inte alltid reda på.
Givetvis måste ni få veta om ett barn bär på blodsmitta, det var inte sådant jag talade om. Det jag menar är det intryck man får av många inlägg, där det pratas om hur hemskt någons "liten" haft det, vilken tur att den lille nu är hos dem och hur hemskt det är att föräldrarna kämpar för att få träffa och få hem sitt barn.
Jag har som sagt en bekant vars barn placerades hos en släkting, denna släkting fick inte veta någonting alls om bakgrunden till placeringen. "Sekretess", sade soc. Min bekanta tyckte det var konstigt, hon trodde familjehemmen fick veta allt, soc utredning o s v. Det är därför jag tycker det är så konstigt att så många tycks veta allt om hur hemska föräldrarna är, vilken misär "deras små" har levt i och vilka räddande änglar de är för barnen.
Förstår du hur jag menar? Kanske förklarar lite dåligt, bara att fråga i så fall. :smirk:
Du skriver:
"Om man nu betänker vilka summor som läggs på att främlingar ska ta hand om folks barn, så skulle det spara massor i både reda pengar och förstörda liv om föräldrarna fick dessa pengar så de kunde ta hand om sina barn hemma"
Nu får du förklara dig närmare..... ska missbrukande föräldrar, psykiskt sjuka, misshandlande föräldrar, Utvecklingsstörda föräldrar, föräldrar som faktiskt slänger ut sina barn och inte VILL ta hand om dom, föräldrar som utövar hedersförtryck på sina barn bättre kunna ta hand om sina barn om dom får pengar??
För det som jag räknade upp här ovan är en stor del av anledningar till att barn omhändertas..........
Gravt missbrukande föräldrar ska givetvis inte få pengar i handen, men de ska få hjälp att ta sig ur sitt missbruk. Missbruk är inte med nödvändighet en "livstidssjukdom", det går att ta sig ur med rätt motivation. Alla missbrukare ligger inte med en nål i armen på soffan medan barnen springer vind för våg, det finns folk som klarar att sköta sina barn alldeles utmärkt trots att de ibland tar någon drog (innan någon drar några förhastade slutsatser är det väl bäst att säga att jag själv inte tar några droger, jag dricker aldrig alkohol ens. Snusar gör jag iofs, men det är inte en sinnesförändrande drog så det är nog okej för de allra flesta).
Mängder av "vanliga Svenssons" dricker ju lite vin till maten ibland, eller tar sig ett par groggar på helgerna. Ska man omhänderta deras barn också? Jag har en känsla av att du inte tycker det...
Så dessvärre BellaDonna så vore det nog toppen om vi kunde ge alla föräldrar till omhändertagna barn pengarna men på vilket sätt skulle en dysfunktionell förälder bli mindre dålig om dom fick mer pengar, det är ett ytterst litet antal som det skulle göra skillnad för om dom fick mer pengar.
Jag har kontakt med många vars barn omhändertagits. I en del fall har jag tyckt det var helt befogat, i många fall har det varit på rent horribla grunder. Kan inte gå för djupt in på alla fall här, men jag kan ju nämna en ensamstående mamma med fyra barn, som efter att ha blivit sjukskriven tvingades söka försörjningsstöd. Soc började syna henne i sömmarna, särskilt efter att skolan gjort orosanmälningar p g a att barnen hade nötta kläder (de fick ärva av syskonen). Kläderna var hela och rena men blekta och en del var som sagt lite nötta. Inget som en normal människa skulle tycka var tecken på bristande föräldraförmåga.
Men nu är ju soc inte alltid normala människor tyvärr. De synade kvinnan i sömmarna, och kom fram till att hennes barn inte hade samma ekonomiska standard som sina jämnåriga. Efter utredningar som stred mot socialtjänstlagens riktlinjer blev barnen omhändertagna, först skulle det vara SoL men kvinnan vägrade och det blev därför förhandlingar i Förvaltningsrätten, som slutade med att barnen LVU:ades. Detta var fem år sedan, hon har fortfarande inte fått hem sina barn.
Det rimliga, och billiga både i reda pengar och för att bespara både kvinnan och barnen trauman, hade väl varit att hjälpa henne så hennes ekonomi förbättrades? Nämnas ska att barnen aldrig gick hungriga, alltid hade kläder (om än ärvda), alltid kunde delta i skolutflykter o s v - kvinnan satte alltid deras behov framför sina egna. En tid avstod hon från sina smärtstillande mediciner, vilket gjorde att hon fick väldigt ont och blev trött och hängig av smärtan. Det äldsta barnet hjälpte henne mycket när hon mådde dåligt. Men det slog soc förstås ner på - pojken tvingades ta för mycket vuxenansvar!
Det finns många som tror att jag ljuger när jag berättar detta - "så kan det inte gått till, det måste legat mer bakom". Nej. Det låg inte mer bakom än hennes dåliga eknomi, vilken i sin tur orsakades av att hon var sjukskriven. Och detta är inte den enda berättelsen i samma stil, det finns många!
Det finns även många berättelser om föräldrar som inte haft några egentliga brister, snarare omsorgssvikter. Men istället för att hjälpa dessa föräldrar så att deras barn kunnat bo hemma med dem (vilket soc påstår alltid är målet) splittrar man familjer, placerar ibland barn långt ifrån sina hem, och ställer krav som taråratal för föräldrarna att uppfylla innan de får hem sina barn. Vid det laget har barnen rotat sig i familjehemmen (om de inte flyttats runt likt möbler mellan flertalet familjehem) och hemflytten blir en fruktansvärt jobbig upplevelse för både barnen och föräldrarna. Varför inte hjälpa familjer på hemmaplan istället?
Och alla fall där soc hyst oro för barnen och flyttat dem till familjehem, där barnen misshandlats, utnyttjats sexuellt och till och med dött! Föräldrarna ansågs inte klara av att ta hand om barnen så soc skulle göra det - och se hur bra det blev...
Jag vet att många av er brinner för det ni gör, att ni drivs av en önskan att hjälpa utsatta barn. All heder för det. Men jag brinner lika starkt för de onödiga omhändertaganden som görs, för de fall där barnen far illa i sina familjehem (du vet lika väl som jag att ddet förekommer) och jag vill hjälpa de föräldrar som förlorar sina barn på helt otroliga grunder.
Förhoppningsvis kan vi ändå mötas och respektera varandra för de drivkrafter vi har.
Som förälder med barn så har alla rätt till försörjningsstöd, och får man försörjningsstöd så ska man ha råd att ge barnet mat och kläder, i VISSA fall så super föräldrarna upp pengarna och prioriterar inte mat till barnen.
Självklart måste då barnen tas om hand om någon annan eller?
Ja, självklart finns det tillfällen då barn tyvärr måste omhändertas. Jag har aldrig sagt något annat.
Nej, alla har inte rätt till försörjningsstöd. Man kan hamna över normen utan att för den skull ha särskilt mycket pengar. I de flesta kommuner får man inte försörjningsstöd om man har bil, hus, bostadsrätt etc.
Att misstag begås vet vi alla, att soss ibland har tagit barn på felaktiga grunder existerar, ingen har ifrågasatt det, att barn ibland kommer till dåliga familjehem vet vi också.
Men många gånger så är omhändertagandet befogat.....
Den allmänna inställningen på detta forum tycks vara att föräldrarna alltid gjort något "för att förtjäna" att barnen tagits ifrån dem. Många förfasas över att "deras små" ska hem till sina föräldrar, det talas om "tunga bagage"... Tyvärr verkar många helt sakna insikten att soc alldeles för ofta gör fel och omhändertar barn som inte alls var i behov av det.
Jag har aldrig påstått att barn aldrig skulle behöva omhändertas, jag är mycket medveten om att det tyvärr är nödvändigt ibland. Men det vore bra om många i samhället i allmänhet och på detta forum i synnerhet insåg att det alldeles för ofta begås misstag.
Utgå inte ifrån att soc alltid gjort rätt i sin bedömning när de vill placera barn hos er, det är allt jag säger.
Veta allt i detalj gör vi inte alltid men att få reda på det mesta måste vi för att kunna göra ett bra jobb, att vi får reda på så mycket som möjligt är väl inte konstigt?
Vad tror du annars händer om jag får ett barn med blodsmitta? Eller får ett barn som varit utsatt för övergrepp, självklart måste vi få reda på sånt för att kunna förebygga mycket problem, däremot allt om föräldrarna får vi inte alltid reda på.
Givetvis måste ni få veta om ett barn bär på blodsmitta, det var inte sådant jag talade om. Det jag menar är det intryck man får av många inlägg, där det pratas om hur hemskt någons "liten" haft det, vilken tur att den lille nu är hos dem och hur hemskt det är att föräldrarna kämpar för att få träffa och få hem sitt barn.
Jag har som sagt en bekant vars barn placerades hos en släkting, denna släkting fick inte veta någonting alls om bakgrunden till placeringen. "Sekretess", sade soc. Min bekanta tyckte det var konstigt, hon trodde familjehemmen fick veta allt, soc utredning o s v. Det är därför jag tycker det är så konstigt att så många tycks veta allt om hur hemska föräldrarna är, vilken misär "deras små" har levt i och vilka räddande änglar de är för barnen.
Förstår du hur jag menar? Kanske förklarar lite dåligt, bara att fråga i så fall. :smirk:
Du skriver:
"Om man nu betänker vilka summor som läggs på att främlingar ska ta hand om folks barn, så skulle det spara massor i både reda pengar och förstörda liv om föräldrarna fick dessa pengar så de kunde ta hand om sina barn hemma"
Nu får du förklara dig närmare..... ska missbrukande föräldrar, psykiskt sjuka, misshandlande föräldrar, Utvecklingsstörda föräldrar, föräldrar som faktiskt slänger ut sina barn och inte VILL ta hand om dom, föräldrar som utövar hedersförtryck på sina barn bättre kunna ta hand om sina barn om dom får pengar??
För det som jag räknade upp här ovan är en stor del av anledningar till att barn omhändertas..........
Gravt missbrukande föräldrar ska givetvis inte få pengar i handen, men de ska få hjälp att ta sig ur sitt missbruk. Missbruk är inte med nödvändighet en "livstidssjukdom", det går att ta sig ur med rätt motivation. Alla missbrukare ligger inte med en nål i armen på soffan medan barnen springer vind för våg, det finns folk som klarar att sköta sina barn alldeles utmärkt trots att de ibland tar någon drog (innan någon drar några förhastade slutsatser är det väl bäst att säga att jag själv inte tar några droger, jag dricker aldrig alkohol ens. Snusar gör jag iofs, men det är inte en sinnesförändrande drog så det är nog okej för de allra flesta).
Mängder av "vanliga Svenssons" dricker ju lite vin till maten ibland, eller tar sig ett par groggar på helgerna. Ska man omhänderta deras barn också? Jag har en känsla av att du inte tycker det...
Så dessvärre BellaDonna så vore det nog toppen om vi kunde ge alla föräldrar till omhändertagna barn pengarna men på vilket sätt skulle en dysfunktionell förälder bli mindre dålig om dom fick mer pengar, det är ett ytterst litet antal som det skulle göra skillnad för om dom fick mer pengar.
Jag har kontakt med många vars barn omhändertagits. I en del fall har jag tyckt det var helt befogat, i många fall har det varit på rent horribla grunder. Kan inte gå för djupt in på alla fall här, men jag kan ju nämna en ensamstående mamma med fyra barn, som efter att ha blivit sjukskriven tvingades söka försörjningsstöd. Soc började syna henne i sömmarna, särskilt efter att skolan gjort orosanmälningar p g a att barnen hade nötta kläder (de fick ärva av syskonen). Kläderna var hela och rena men blekta och en del var som sagt lite nötta. Inget som en normal människa skulle tycka var tecken på bristande föräldraförmåga.
Men nu är ju soc inte alltid normala människor tyvärr. De synade kvinnan i sömmarna, och kom fram till att hennes barn inte hade samma ekonomiska standard som sina jämnåriga. Efter utredningar som stred mot socialtjänstlagens riktlinjer blev barnen omhändertagna, först skulle det vara SoL men kvinnan vägrade och det blev därför förhandlingar i Förvaltningsrätten, som slutade med att barnen LVU:ades. Detta var fem år sedan, hon har fortfarande inte fått hem sina barn.
Det rimliga, och billiga både i reda pengar och för att bespara både kvinnan och barnen trauman, hade väl varit att hjälpa henne så hennes ekonomi förbättrades? Nämnas ska att barnen aldrig gick hungriga, alltid hade kläder (om än ärvda), alltid kunde delta i skolutflykter o s v - kvinnan satte alltid deras behov framför sina egna. En tid avstod hon från sina smärtstillande mediciner, vilket gjorde att hon fick väldigt ont och blev trött och hängig av smärtan. Det äldsta barnet hjälpte henne mycket när hon mådde dåligt. Men det slog soc förstås ner på - pojken tvingades ta för mycket vuxenansvar!
Det finns många som tror att jag ljuger när jag berättar detta - "så kan det inte gått till, det måste legat mer bakom". Nej. Det låg inte mer bakom än hennes dåliga eknomi, vilken i sin tur orsakades av att hon var sjukskriven. Och detta är inte den enda berättelsen i samma stil, det finns många!
Det finns även många berättelser om föräldrar som inte haft några egentliga brister, snarare omsorgssvikter. Men istället för att hjälpa dessa föräldrar så att deras barn kunnat bo hemma med dem (vilket soc påstår alltid är målet) splittrar man familjer, placerar ibland barn långt ifrån sina hem, och ställer krav som taråratal för föräldrarna att uppfylla innan de får hem sina barn. Vid det laget har barnen rotat sig i familjehemmen (om de inte flyttats runt likt möbler mellan flertalet familjehem) och hemflytten blir en fruktansvärt jobbig upplevelse för både barnen och föräldrarna. Varför inte hjälpa familjer på hemmaplan istället?
Och alla fall där soc hyst oro för barnen och flyttat dem till familjehem, där barnen misshandlats, utnyttjats sexuellt och till och med dött! Föräldrarna ansågs inte klara av att ta hand om barnen så soc skulle göra det - och se hur bra det blev...
Jag vet att många av er brinner för det ni gör, att ni drivs av en önskan att hjälpa utsatta barn. All heder för det. Men jag brinner lika starkt för de onödiga omhändertaganden som görs, för de fall där barnen far illa i sina familjehem (du vet lika väl som jag att ddet förekommer) och jag vill hjälpa de föräldrar som förlorar sina barn på helt otroliga grunder.
Förhoppningsvis kan vi ändå mötas och respektera varandra för de drivkrafter vi har.
Belladonna: Det heter i dem flesta fall att soc tagit barna på helt fel grunder så ja jag lyssnar inte så mycket på det där längre. Jag ser våra barn, ja dem är våra barn så länge dem bor hos oss och skapar mig en egen uppfattning om vad som är sant å inte. Kan väl säga som så att det är inte mycket som inte stämmer, tvärt om....
Men någon ska väl kämpa för bio, jag kämpar för mina barns välmående.
Nu till saken: Enkelt, för att ge barna livet tillbaka
Men någon ska väl kämpa för bio, jag kämpar för mina barns välmående.
Nu till saken: Enkelt, för att ge barna livet tillbaka
my79 sa:Belladonna: Det heter i dem flesta fall att soc tagit barna på helt fel grunder så ja jag lyssnar inte så mycket på det där längre. Jag ser våra barn, ja dem är våra barn så länge dem bor hos oss och skapar mig en egen uppfattning om vad som är sant å inte. Kan väl säga som så att det är inte mycket som inte stämmer, tvärt om....
Men någon ska väl kämpa för bio, jag kämpar för mina barns välmående.
Nu till saken: Enkelt, för att ge barna livet tillbaka
Allt går att vända på. Man kan vända på det du säger och säga att "det heter i de flesta fall att soc tagit barnen på helt rätt grunder så varför ska man lyssna på det ni säger?"
Jag kämpar inte för de biologiska föräldrarna, jag kämpar för föräldrarna och barnen, deras rätt att få vara tillsammans och inte riskera att splittras för att några handläggare på en socialtjänst, som helt saknar utbildning i barnpsykologi och anknytningsteori, får för sig att de vet bäst.
Jag kämpar mot att barn slits från föräldrarna med en vag motivering att det kan finnas risker i hemmet, bara för att utsättas för misshandel och sexuella övergrepp i familjehemmet.
Jag kämpar mot den sjuka inställningen som råder i Sverige, att barn uppfostras bättre av staten än av sina egna föräldrar.
Jag kämpar mot de snikna typer som tar emot placeringar för att tjäna någon ynklig slant.
Jag kämpar mot de sjuka individer som tänder på barn och ungdomar och tar emot placeringar för att tillfredsställa sina lustar. Skulle barnet skvallra kan man alltid skylla på att barnet verkar vantrivas och försöker manipulera soc (sann berättelse - inte för att jag förväntar att du tror mig. Du är för upptagen med att "ge barna [sic!] livet tillbaka" för att tro på något negativt om familjehem.).
Jag kämpar mot det fruktansvärda liv många barn och ungdomar får när de placeras i familjehem.
Jag kämpar mot att inte så få barn och ungdomar till och med dör i familjehemmen.
Jag har aldrig påstått att alla placeringar är felaktiga, jag är mycket medveten om att det finns fall där barn måste omhändertas. Men systemet måste ändras, som det ser ut nu är det alldeles för lätt att göra felaktiga omhändertaganden. Det fullständigt vansinniga "good enough"-begreppet har lett till totalt godtyckliga bedömningar; handläggare i Luleå kan bedöma en mor som "tillräckligt bra" medan handläggare i Ystad kan anse att samma kvinna är helt olämplig som förälder. Verkar det som ett tryggt och säkert system för föräldrar och barn? Eller visst ja. Du struntar i föräldrarna. Men känns det tryggt och säkert för "barna" [sic!]?
Det är aldrig dina barn. Barnet har en mamma och en pappa, du och din partner ska inte inta de rollerna. Jag vet inte om du har det minsta uns av empati i kroppen, men försök för en sekund att sätta dig in i den fruktansvärda situationen att ditt barn tas ifrån dig på godtyckliga och felaktiga grunder, och sätt dig sedan in i känslan av att han eller hon kallar några andra för "mamma" och "pappa". Kan du det? Känns det bra?
Nä nu kan jag inte hålla mig ifrån att kommentera :evil: :evil:
Min bakgrund är brokig växt upp med alkoholiserade föräldrar fick själv kliva in på soc som fjorton åring och inte blev tagen på allvar,rymde och blev placerad för att JAG var en bråkig tonåring. Hamnade i en inte så bra familj MEN jag kan oxå se varför och att dom inte mer än gjorde sitt bästa efter de förutsättningar dom fick.
Fick barn tidigt i livet med en man som misshandlade mig psykiskt och använde barnet som redskap. Jag tog mig ur det för mitt barns skull.
Senare i livet och ytterligare ett barn till och ett havererat förhållande där pappan inte alls ville vara närvarande stod jag ensam. Fick underbar hjälp av soc en kontaktfamilj till mina barn så jag kunde vara en bra utvilad mamma som oxå fick tid över att vara själv att börja bearbeta mina trauman.
Hel och läkt kunde jag vara en bättre mamma en gladare och mer självsäkrare sådan och ge mig in i ett förhållande med rätt förutsättningar.
Jag har kämpat mig igenom mkt inte alltid varit den perfekta föräldern men jobbat intensivt med mig själv för mig själv och mina barn och mer än tio år senare ger jag tillbaka av den hjälp jag fick på det sätt jag kan.
Jag om någon vet att livet kan vara jävligt tufft men är man beredd att ta emot hjälp be om hjälp och kämpa för att ta sig till en bättre plats så har då aldrig jag haft hotet om att få mina barn omhändertagna tvärtom har jag fått beröm för att jag för mina barns skull vågat be om hjälp INNAN det vart för sent.
Denna erfarenhet är mig till stor fördel som familjehem. Jag kan förstå föräldrarna barnen på ett helt annat sätt. Alla förtjänar en chans och respekt för den man är trots sina ev fel och brister.
Hur sen samhället fungerar är inte något vi familjehem ska få skit för. Visst det finns dåliga social sekreterare och familjehem likväl som det finns dåliga läkare tex. önskar att du hittar ett annat forum för att kunna kämpa för dina åsikter men här hör dom väl ändå inte hemma vi familjehem har inte något mandat att förändra hur samhället fungerar.
Tack för mig......
Min bakgrund är brokig växt upp med alkoholiserade föräldrar fick själv kliva in på soc som fjorton åring och inte blev tagen på allvar,rymde och blev placerad för att JAG var en bråkig tonåring. Hamnade i en inte så bra familj MEN jag kan oxå se varför och att dom inte mer än gjorde sitt bästa efter de förutsättningar dom fick.
Fick barn tidigt i livet med en man som misshandlade mig psykiskt och använde barnet som redskap. Jag tog mig ur det för mitt barns skull.
Senare i livet och ytterligare ett barn till och ett havererat förhållande där pappan inte alls ville vara närvarande stod jag ensam. Fick underbar hjälp av soc en kontaktfamilj till mina barn så jag kunde vara en bra utvilad mamma som oxå fick tid över att vara själv att börja bearbeta mina trauman.
Hel och läkt kunde jag vara en bättre mamma en gladare och mer självsäkrare sådan och ge mig in i ett förhållande med rätt förutsättningar.
Jag har kämpat mig igenom mkt inte alltid varit den perfekta föräldern men jobbat intensivt med mig själv för mig själv och mina barn och mer än tio år senare ger jag tillbaka av den hjälp jag fick på det sätt jag kan.
Jag om någon vet att livet kan vara jävligt tufft men är man beredd att ta emot hjälp be om hjälp och kämpa för att ta sig till en bättre plats så har då aldrig jag haft hotet om att få mina barn omhändertagna tvärtom har jag fått beröm för att jag för mina barns skull vågat be om hjälp INNAN det vart för sent.
Denna erfarenhet är mig till stor fördel som familjehem. Jag kan förstå föräldrarna barnen på ett helt annat sätt. Alla förtjänar en chans och respekt för den man är trots sina ev fel och brister.
Hur sen samhället fungerar är inte något vi familjehem ska få skit för. Visst det finns dåliga social sekreterare och familjehem likväl som det finns dåliga läkare tex. önskar att du hittar ett annat forum för att kunna kämpa för dina åsikter men här hör dom väl ändå inte hemma vi familjehem har inte något mandat att förändra hur samhället fungerar.
Tack för mig......
Har idag lunchat m en ung kvinna, ca 30 år som växt upp i familjehem. Hon är en i familjen o ska inom kort på bröllop o vara tärna till en av dina systrar - en av de döttrar i familjen hon blev placerad hos . Hon pratar så gott om sitt familjehem o är så glad att jag har en liten boende hos mig som inte har föräldrar som kan ta hand om sitt barn på ett nödvändigt sätt. Såna lunchmöten- med en av mina vänner ger en kick . Hon har växt upp o mår bra i ett familjehem - enligt henne hade hon inte mått bra i sin ursprungsmiljö . O jag tror hon har rätt
- Status