EmmaLisa sa:
Ja får att återgå till startfrågan - Varför är ni familjehem?
Vi är inte familjehem ännu, men är utredda och väntar på placering. Mina skäl till att bli familjehem är framförallt två:
För det första;
Jag anser att vi alla bör göra vad vi kan för att forma en bättre värld. En del kan skänka pengar till välgörenhet. En del kan vara hjälparbetare i katastrofdrabbade länder. En del besöker människor i fängelse. En del stöttar och hjälper människor i sin närhet. Jag/vi passar att bli familjehem!
Det andra skälet är betydligt mer egoistiskt; jag har alltid känt en längtan efter att ha flera barn. Av olika skäl så har vi (enbart) fått två egna barn - och jag känner att här finns möjlighet att få ta hand om fler - om än för en kortare tid
Vi halkade nog in på ett bananskal......
Från början (för ca 24 år sen) så var vi kontaktfamilj, vi hade 3 egna men tyckte vi ville göra en insats och hade tid och plats för en till, den ängeln hade vi sen varannan-var tredje helg och på lov i flera år, vi fick sen möjligheten att gå en PRIDE-utbildning, vi gick den under en termin, vid det laget så hade vi 4 egna bio barn.
När yngsta var ca 4 år fick vi frågan om en 2-åring, vi tackade ja och den
bodde sen hos oss i 15 år, vi fick även en
till som bodde hos oss i ca två år innan h*n fick återvända hem.
När dom 2 äldsta flyttat hemmifrån så blev vi även jourhem, det har vi varit nu i ca 8-9 år.
Från början tog vi "lite enklare fall" men numera har vi många svåra fall, tonåringar och många med NP-diagnoser och dom sista åren även Mamma/barn.
Vissa har blivit kvar länge och en blev kvar till 20 år.
Så från början ville vi göra "lite nytta" och vi ville gärna ha en till att älska....sen växte vi in i det och nu är det en livsstil, nu tar vi inte små längre och vi behöver inte fler som ska bli "våra", däremot hoppas vi kunna så små frön och jag vet att vi gör en makalös sammhällsnytta, vi har fall som många inte skulle ta in i sitt hem för allt smör i småland.
Men man ska inte leva på rosa moln och tro att man kan rädda världen, för vi har lärt oss under resans gång att det är ett slitjobb utan vare sig semester eller tjänstepension, många gånger otacksamt MEN numera brinner vi för det, att kunna så ett litet frö hos några av dessa vilsna, många gånger monster, är vår belöning
MEN den dagen jag börjar tycka att det är jobbigt och inte det minsta spännande när en ny jouris är på väg, då ska jag sluta.
Och så länge som kommunerna vi jobbar med är bra så länge fortsätter vi nog, däremot kan sånt förändras när personal byts, jag har ett antal kommuner som jag inte tar fler ifrån, gemensamt är att dom är fruktansvärt snåla och ger vare sig stöd handledning eller ordentliga ersättningar för det vi gör.
Dessa ungar kostar och måste få kosta.
Så för oss är det ett jobb -ett roligt jobb :smirk: